"det är hjärntvätt" Skönhetsidealet är en form av hjärntvätt, det är dags att börja marknadsföra alla kroppar, säger Frances Lucas, som startat föreningen SMAL i protest mot det fejkade skönhetsidealet.
Foto: Erika Stenlund
”Världsrekord i fejkade bilder”
Anja Hirdman, medieforskare.
Expert: Vissa missbrukar tekniken så att tjejerna ser tecknade ut
Glöm naturlig skönhet – det är fejken som säljer.
Inte ens supermodeller platsar på omslagen längre.
– År 2006 slogs världsrekord i retuschering, säger Mattias Karlsson, Photoshopexpert.
Tidigare var retuschering något man talade tyst om. I dag är det inte bara accepterat utan självklart i modebranschen. Utvecklingen styrs av gränslös teknik och ett overkligt skönhetsideal.
– Det senaste året har det varit världsmästerskap i retusch. Vissa missbrukar tekniken vilket gör att tjejerna ser tecknade ut, säger Mattias Karlsson, bildbehandlingslärare vid Jönköpings Högskola.
Det var länge sedan modellerna med datorernas hjälp befriades från födelsemärken, pormaskar, finnar och rynkor. Att göra tänder och ögonvitor vitare är ren rutin.
Rynkor försvinner
Det mest avancerade verktyget kallas healing-brush och tar bort alla oregelbundenheter på huden. Med ett klick på datorn försvinner alla rynkor. Lika enkelt förlängs ben med önskat antal centimeter eller minskas kroppsomfång i procent.
– Folk är så vana vid retuschering att de reagerar mer på veck och rynkor än att bilden skulle vara overklig. Eftersom tekniken är tillgänglig för fler har jag svårt att se att det minskar, säger Pelle Berglöf, retuscherare på Airbrush.
Artisten Charlotte Perrelli märker skillnaden.
– För fem år sedan var det få som kunde tekniken. Nu är den en viktig del av bildbehandlingen, många fotografer har egna retuscherare.
De flesta i branschen är kritiska till grov retuschering. Men alla tycker att just deras nivå är lagom, eftersom de alltid jämför sig med något värre.
– På M säger vi stopp för kroppsretuschering. Vi gör inte modellerna smalare, ger dem snyggare byst eller mindre näsa. Men putsning av ansikten på omslag gör alla, säger Amelia Adamo, chefredaktör.
Längst går herrtidningar som Slitz, Café och FHM. Ofta försvinner inte bara finnar utan även ansiktsdrag, midjefett, bröstvårtor och navlar.
– Det får inte bli mer retusch än i dag för oss. Vi är ändå måttliga jämfört med USA. Där ser tjejerna helt animerade ut, som tecknad fantasy, säger Tobias Wickström, chefredaktör på FHM.
Av kommersiella skäl vågar få gå emot utvecklingen.
Vanliga tjejer säljer inte
– Det finns ett magasintänk att blonda, blåögda och snygga tjejer alltid säljer bra. Vi provade med vanliga människor när läsarna ville det på 90-talet, men ingen köpte tidningarna, säger Fridas chefredaktör Linda Öhrn.
Tjejtidningarna ska både vara tjejernas bästa kompis och sälja vacker yta. De gör reportage om hur fejket går till och lovar samtidigt kändis-makeover till läsarna. En svår balansgång.
– Man hoppas tjejerna fattar att modellerna inte ser ut som i reklam. Det blir farligt om man tror att människor ser ut så, säger Linda Öhrn.
Winslet rasade
Skådespelerskan Kate Winslet är hittills ganska ensam om att rasa över att hennes ben förlängdes på en modebild. Och supermodellen Vendela Kirsebom avslöjade tvärtom för Aftonbladet i somras att hon slutat vara nervös för baddräktsbilder – hon litar på retuscheringen.
Det finns ingen lag mot retuschering. Den enda reklam som granskats är en av H&M:s underklädeskampanjer. Men den friades av Etiska rådet mot diskriminerande reklam.
– Retuscheringen avpersonifierade Claudia Schiffer och gjorde henne omänsklig. Mer lik en Barbie än en människa. Det var ett gränsfall som nästan fälldes, säger Jan Fager, ERK.
Medieforskaren Anja Hirdman utreder nu på regeringens uppdrag den könsdiskriminerande reklamen.
– Retuscheringen har spridit sig till marknadsföring av en mängd produkter, särskilt de som säljs med kvinnliga modeller. Men även unga manliga modeller blir allt mer retuscherade. Modellernas hud påminner om glansigt fabriksmaterial, säger Anja Hirdman.
Nästa steg: riktiga kroppar
Hon tror att det kommer en motreaktion.
– De vi ser måste uppfattas som riktiga människor. Den retuscherade kroppen får inte ta över. Och där är vi snart i dag. Nästa steg kan bli att visa riktiga kroppar utan fejkad hud och förlängda ben.
Föreningen SMAL, Start marketing all looks, bildades i höstas som en protest mot det overkliga skönhetsidealet.
– Det är en form av hjärntvätt. Vi kan inte gå ut utan att tvingas se hur en kvinnokropp borde se ut. Det är dags att börja marknadsföra alla kroppar, säger ordförande Frances Lucas.
”Ibland gör de ett taskigt jobb”
Hur känns det att retuscheras?
– Jag är både för och emot. Använt rätt är det en tillgång. För att lätta upp ljuset eller blända ut det så att det fräter mer i ansiktet. Eller ge lite mer shine på armar. Resultatet blir proffsigare. Men när man förlänger ben, retuscherar bort 20 kilo eller förminskar näsor blir det fel. Det görs aldrig på mig eftersom jag är artist. Kanske om jag skulle vilja men för mig känns det inte kul att lura folk. Men en blemma i ansiktet är kanske inte är så kul och hade man väntat en vecka så hade det gått bort. Då är tekniken en tillgång.
Har det hänt att du inte känt igen dig?
– Nej, men ibland kan man känna ”Fy, vilket taskigt jobb de har gjort”. En chefredaktör vill ha en annan färg på läpparna för att de ska stämma med en logga. Då kanske läpplinjen inte blir snygg. Det blir ofta sämre. Det har hänt att de lovat att ta bort något och sedan inte gjort det. Då undrar man, varför ställde jag upp på det här?
”Vi gör bara småretuscheringar”
Varför retuscherar ni?
– Omslagsbilder vi köper in är redan retuscherade. Själva gör vi mindre retuscher, tar bort en finne som varken modellen eller vi vill ska vara där, men vi slätar inte ut huden. Vi retuscherar inte heller oss själva på bylinebilderna, vi vill visa oss normala för läsarna.
Vem vill ha retuscherade bilder?
– Ja, det undrar jag med. Särskilt den här omslagsbilden där man kan se att Ashlee Simpson är väldigt retuscherad. Vi valde den för att vi ville ha henne och det var fin bild.
”Man kan göra vad som helst”
Varför retuscherar ni?
– Många modeller är extremt måna om sitt utseende och med dagens teknik kan man göra vad som helst. Vi slätar mest ut huden lite grann. Förändrar hudton, tar bort utslag och blåmärken. Vi undviker helst att ändra kroppsform.
Vem vill ha retuscherade bilder?
– Framför allt modellerna. Vi vill ofta att det ska bli mer än äkta än de vill. Om det blir tecknat och overkligt försvinner det sensuella. Linda Rosing är ett av våra mest retuscherade omslag.
”Kropparna ändrar vi inte”
Varför retuscherar ni?
– De amerikanska kändisarna är redan retuscherade när vi får dem. Vi gör mindre retuscher och tar bort finnar eller en hårslinga som är i vägen.
– Vi ändrar inte kroppar, om det ser för retuscherat ut reagerar läsarna.
Vem vill ha retuscherade bilder?
– Jag tror att folk vet att omslagen är retuscherade. Och magasinen ska vara något extra där man drömmer sig bort.
”Mamma kände inte igen mig”
Retuscherar du dig själv?
– Ja, på omslagen. När man sminkar äldre framträder dragen och rynkorna blir värre av plåtning. Jag ser mycket äldre ut på sminkbilder och där softas jag till lite grann. När jag tittar på bilderna är jag rätt glad att jag inte ser ut som sjuttio.
Har det hänt att du inte känt igen dig?
– En gång blev jag årets kvinna i Damernas Värld och blev otroligt uppsminkad. Det var en underskön varelse som satt där – och det var jag. Jag skickade tidningen till mamma och var lite glad över att få vara så tjusig, och hon sade: ”Amelia, jag har bläddrat och bläddrat och du är inte med.”
”Vi gör aldrig modellerna smalare”
Varför retuscherar ni?
– Retuschering är en del av bildskapandet. På kläder retuscherar vi mest färger för att de ska se verklighetstrogna ut. Vi lättar upp mörka partier på plagg för att man ska se mönster och detaljer. Vi slätar också ut veck på plagg och tar bort fläckar.
Var går er gräns?
– Vi gör inte modellerna smalare. På huden och kroppen kan vi ta bort blemmor, födelsemärken eller generande hårväxt. Kampanjbilder är ofta otroligt förstorade så porerna kan synas tydligt. Av hänsyn till modellerna kommenterar vi inte vilken retusch som gjorts. Vi vill inte förvränga utan göra bilden så bra och verklig som möjligt.
Laglöst om retuschering av bilder
Det finns ingen lag mot retuschering. Nu utreds en skärpning av marknadsföringslagen mot diskriminerande reklam och fejkade schablonbilder av kvinnor.
Pressen har en etisk regel att retuschbilder ska märkas för att inte lura läsaren. Men den följs inte. Ingen modell har anmält att hon eller han kränkts av retuscheringen.
Reklambranschens etiska kod säger att: ” All reklam skall vara laglig, anständig, uppriktig och sanningsenlig.” Men ingen bild har anmälts för att vara vilseledande.
Läs också
Hon liknar mig – men det är inte jag Aftonbladets Jessica Ritzèn gjordes om till supermodell
Jag blev en riktig man – med några tangenttryck Aftonbladets Björn Solfors om sitt supermodell-jag
”Världsrekord i fejkade bilder” Expert: Vissa missbrukar tekniken så att tjejerna ser tecknade ut
”Inte utan mitt smink!” Varannan kvinna vägrar gå till jobbet omejkad
Vackrast vinner i nya tv-såpan – Att prata om utseende provocerar
Kommentera
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du?
Mer Aftonbladet:
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11
...