”Världsrekord i fejkade bilder”

Expert: Vissa missbrukar tekniken så att tjejerna ser tecknade ut

"det är hjärntvätt" Skönhetsidealet är en form av hjärntvätt, det är dags att börja marknadsföra alla kroppar, säger Frances Lucas, som startat föreningen SMAL i protest mot det fejkade skönhetsidealet.
Foto: Erika Stenlund
"det är hjärntvätt" Skönhetsidealet är en form av hjärntvätt, det är dags att börja marknadsföra alla kroppar, säger Frances Lucas, som startat föreningen SMAL i protest mot det fejkade skönhetsidealet.
RELATIONER

Glöm naturlig skönhet – det är fejken som säljer.

Inte ens supermodeller platsar på omslagen längre.

– År 2006 slogs världsrekord i retuschering, säger Mattias Karlsson, Photoshopexpert.

Anja Hirdman, medieforskare.
Anja Hirdman, medieforskare.

Tidigare var retuschering något man talade tyst om. I dag är det inte bara accepterat utan självklart i modebranschen. Utvecklingen styrs av gränslös teknik och ett overkligt skönhetsideal.

– Det senaste året har det varit världsmästerskap i retusch. Vissa missbrukar tekniken vilket gör att tjejerna ser tecknade ut, säger Mattias Karlsson, bildbehandlingslärare vid Jönköpings Högskola.

Det var länge sedan modellerna med datorernas hjälp befriades från födelsemärken, pormaskar, finnar och rynkor. Att göra tänder och ögonvitor vitare är ren rutin.

Rynkor försvinner

Det mest avancerade verktyget kallas healing-brush och tar bort alla oregelbundenheter på huden. Med ett klick på datorn försvinner alla rynkor. Lika enkelt förlängs ben med önskat antal centimeter eller minskas kroppsomfång i procent.

– Folk är så vana vid retuschering att de reagerar mer på veck och rynkor än att bilden skulle vara overklig. Eftersom tekniken är tillgänglig för fler har jag svårt att se att det minskar, säger Pelle Berglöf, retuscherare på Airbrush.

Artisten Charlotte Perrelli märker skillnaden.

– För fem år sedan var det få som kunde tekniken. Nu är den en viktig del av bildbehandlingen, många fotografer har egna retuscherare.

De flesta i branschen är kritiska till grov retuschering. Men alla tycker att just deras nivå är lagom, eftersom de alltid jämför sig med något värre.

– På M säger vi stopp för kroppsretuschering. Vi gör inte modellerna smalare, ger dem snyggare byst eller mindre näsa. Men putsning av ansikten på omslag gör alla, säger Amelia Adamo, chefredaktör.

Längst går herrtidningar som Slitz, Café och FHM. Ofta försvinner inte bara finnar utan även ansiktsdrag, midjefett, bröstvårtor och navlar.

– Det får inte bli mer retusch än i dag för oss. Vi är ändå måttliga jämfört med USA. Där ser tjejerna helt animerade ut, som tecknad fantasy, säger Tobias Wickström, chefredaktör på FHM.

Av kommersiella skäl vågar få gå emot utvecklingen.

Vanliga tjejer säljer inte

– Det finns ett magasintänk att blonda, blåögda och snygga tjejer alltid säljer bra. Vi provade med vanliga människor när läsarna ville det på 90-talet, men ingen köpte tidningarna, säger Fridas chefredaktör Linda Öhrn.

Tjejtidningarna ska både vara tjejernas bästa kompis och sälja vacker yta. De gör reportage om hur fejket går till och lovar samtidigt kändis-makeover till läsarna. En svår balansgång.

– Man hoppas tjejerna fattar att modellerna inte ser ut som i reklam. Det blir farligt om man tror att människor ser ut så, säger Linda Öhrn.

Winslet rasade

Skådespelerskan Kate Winslet är hittills ganska ensam om att rasa över att hennes ben förlängdes på en modebild. Och supermodellen Vendela Kirsebom avslöjade tvärtom för Aftonbladet i somras att hon slutat vara nervös för baddräktsbilder – hon litar på retuscheringen.

Det finns ingen lag mot retuschering. Den enda reklam som granskats är en av H&M:s underklädeskampanjer. Men den friades av Etiska rådet mot diskriminerande reklam.

– Retuscheringen avpersonifierade Claudia Schiffer och gjorde henne omänsklig. Mer lik en Barbie än en människa. Det var ett gränsfall som nästan fälldes, säger Jan Fager, ERK.

Medieforskaren Anja Hirdman utreder nu på regeringens uppdrag den könsdiskriminerande reklamen.

– Retuscheringen har spridit sig till marknadsföring av en mängd produkter, särskilt de som säljs med kvinnliga modeller. Men även unga manliga modeller blir allt mer retuscherade. Modellernas hud påminner om glansigt fabriksmaterial, säger Anja Hirdman.

Nästa steg: riktiga kroppar

Hon tror att det kommer en motreaktion.

– De vi ser måste uppfattas som riktiga människor. Den retuscherade kroppen får inte ta över. Och där är vi snart i dag. Nästa steg kan bli att visa riktiga kroppar utan fejkad hud och förlängda ben.

Föreningen SMAL, Start marketing all looks, bildades i höstas som en protest mot det overkliga skönhetsidealet.

– Det är en form av hjärntvätt. Vi kan inte gå ut utan att tvingas se hur en kvinnokropp borde se ut. Det är dags att börja marknadsföra alla kroppar, säger ordförande Frances Lucas.

”Ibland gör de ett taskigt jobb”

Charlotte Perrelli, artist.

”Vi gör bara småretuscheringar”

Linda Öhrn, chefredaktör, Frida.

”Man kan göra vad som helst”

Tobias Wickström, chefredaktör, FHM.

”Kropparna ändrar vi inte”

Jonna Berg, chefredaktör, Cosmopolitan.

”Mamma kände inte igen mig”

Amelia Adamo, 60, omslagsflicka och chefredaktör.

”Vi gör aldrig modellerna smalare”

Andrea Roos, presskontakt på H&M.

Laglöst om retuschering av bilder

Läs också

Jessica Ritzén