”Så överlevde jag att pappa våldtog mig”

Ulrika, 38, talar ut om faderns övergrepp

RELATIONER

Som liten flicka var Ulrika Olson hos doktorn nästan hundra gånger, för urinvägsinfektioner och sprickor i underlivet.

Ingen förstod att hennes pappa våldtog henne.

mår bra i dag  Ulrika Olson har överlevt. Men hon har ett heltidsjobb med att reparera sin familj, som också påverkats av att hon mått dåligt. ” Det gäller att lyssna på barnen och bekräfta deras känslor efter allt de varit med om. Man måste kunna säga förlåt.” Hon går fortfarande i terapi.
Foto: EMILIA OLOFSSON
mår bra i dag  Ulrika Olson har överlevt. Men hon har ett heltidsjobb med att reparera sin familj, som också påverkats av att hon mått dåligt. ” Det gäller att lyssna på barnen och bekräfta deras känslor efter allt de varit med om. Man måste kunna säga förlåt.” Hon går fortfarande i terapi.

Det har gått trettio år sedan Ulrikas pappa plötsligt kunde bli ”monstret”. Monstret som tvingade sig på henne på toaletten eller i sängen.

I dag är hon 38 år, med en familj som hon älskar. Hon är öppen, trevlig och formulerar sig väl. Ingen kan ana vad hon gått igenom.

Spåren finns kvar. Hon måste ha kateter när hon kissar, eftersom hon var så rädd för att gå på toaletten när hon var liten att något gick fel med signalerna till urinblåsan. Mardrömmarna skrämmer, och vissa stunder kan Ulrika bli ”avstängd”.

Men hon har överlevt. Om det berättar hon i den nya boken ”Ulrikas sista strid”.

Ingen förstod

Vid hennes första minne av en våldtäkt var hon sju år. Övergreppen fortsatte tills hon var fjorton. Tecknen fanns där: skador och blödningar. Vädjanden om att inte vara ensam med pappa.

– Ingen förstod. Man pratade inte om incest då. Pappa och jag hade en fruktansvärd hemlighet, och jag vågade inte berätta. Han var som två personer, en snäll och social, en som drack och var ”monstret”.

Hon minns hur de åt frukost och låtsades vara en normal familj, när pappan kvällen innan tvingat henne till sex.

Under sin tonårstid förträngde Ulrika allt. Hon blev en strulig, lite mobbad tjej som ”lät” killarna ligga med henne.

När hon var 21 kom minnesbilderna, och hon polisanmälde.

1992 dömdes pappan till fyra och ett halvt års fängelse och 355?000 kronor i skadestånd, för att ha haft samlag med sin dotter vaginalt, oralt och analt. Förutom Ulrikas minnen finns läkarjournaler där hennes skador dokumenterats. Hovrätten fastställde domen.

Tog makt över män

Pappan har aldrig erkänt, och de har inte sett varandra sedan hon anmälde honom. Med mamman har hon viss kontakt.

– Jag trodde att domen skulle sätta punkt. Men det var då nedstigningen i helvetet började.

Minnena slet i henne – och förstörde. Genom åren har hon försökt döva sig med alkohol, shopping, arbete, mat och sex.

– Ångesten blev ett sug i kroppen, ett tomrum som jag bara måste fylla med något. Det var som en demon i mig, något helt okontrollerat.

Hon beskriver att hon hade två delar: Den ”stora Ulrika”, hennes riktiga jag, med känslor och sliten själ. Den ”lilla Ulrika” var kaxig med fin fasad, hon gjorde karriär och raggade upp hundratals män.

– Jag iscensatte övergreppen genom att ta makt över män. Jag fick dem att ha sex med mig och satte mig i förövarens roll, förklarar Ulrika.

Just sexmissbruket och dess konsekvenser är det som plågar henne mest i dag. De två äldsta barnen har tvingats se sin mamma komma hem på nätterna, stupfull, gråtande och nerkissad.

– Det är en otroligt stor sorg. Det går inte att backa bandet, men jag försöker bli en bra mamma. Vi pratar och pratar och har också tagit professionell hjälp.

Kniv mot magen

Vändningen kom för sex år sedan. En man på krogen nobbade henne plötsligt. Nu är han hennes make, och pappa till hennes yngste son.

Kärleken, terapin och arbetet med den första boken fick henne att steg för steg sluta med sina missbruk.

Titeln ”Ulrikas sista strid” syftar på den tredje graviditeten. Offer för sexuella övergrepp kan må dåligt av att vänta barn. Denna gång blev smärtorna obeskrivliga.

– För första gången mindes kroppen – inte bara hjärnan – vad pappa gjort. Det var som att bli våldtagen av honom om och om igen, hela tiden. Det skar i hela mig.

Ulrika fick fruktansvärd ångest. Hon kunde stå ensam på nätterna i köket, gråtande, med en kniv mot sin växande mage.

Drivkraft att leva

Till slut rasade hon ihop fullständigt. Hon blev inlagd, och fick kejsarsnitt i vecka 36. När hennes lille son föddes dog äntligen den ”lilla Ulrika”.

– I dag är jag bara den stora, den som är jag. Jag känner mig så otroligt rik, att få leva i min egen kropp och känna glädje, sorg och lycka som alla andra. Det har gått att ta sig igenom det här.

Vad är det med dig som gör att du klarat dig så pass bra?

– En stark drivkraft att leva. Jag känner en tacksam stolthet över mig själv, över allt jag har. Det har inte gett sig självt, utan har krävt otroligt mycket. Man måste ner i det djupaste svarta.

Ulrika ler. Det finns hjälp, och det lättar att berätta. Det vet hon.

FAKTA

Har släppt två böcker

Namn: Ulrika Olson.

Ålder: 38.

Familj: Man och tre barn, 13, 11 och 3 år gamla (de äldsta från första äktenskapet).

Yrke: Förtidspensionär, engagerad i Hopp, riksorganisationen mot sexuella övergrepp.

Bor: Utanför stad i södra Sverige.

Aktuell: Med boken ”Ulrikas sista strid” (Frank förlag), uppföljaren till ”Den tusende gången” (Bokförlaget DN 2003) som har skrivits tillsammans med frilansjournalisten Anna Lytsy.

Cirka 500 brott om året

Antal anmälda brott: Tvång och utnyttjande av barn där förövaren har en nära relation med offret:

2007: 466 st.

2006: 559 st.

2005: 499 st.

2004: 608 st.

2003: 575 st.

2002: 542 st.

2001: 489 st.

2000: 547 st.

Här ingår inte brott som rubriceras våldtäkt mot barn – där går det inte att se i vilka fall det finns en nära relation. Brå räknar med att bara 5–10 procent av brotten anmäls.

Källa: Brottsförebyggande rådet

Här får du hjälp

Har du råkat ut för sexuella övergrepp – eller känner du någon? Hit kan du vända dig:

Hopp, riksorganisationen mot sexuella övergrepp:

Tel: 08-644 03 59

Mejl: jour@hopp.org

Stödcentrum mot incest:

Tel: 08-696 00 95

Mejl: rsci@swipnet.se

Bris, barnens rätt i samhället:

Tel: 0200-230 230