Gravid – då ville hon banta bort sin mage

Christina Mårlid, 42, blev ovän med sin kropp i 20-årsåldern. Hon ville bli smal och hennes matvägran slutade i sjukdomen anorexi.

Men efter professionell hjälp vände livet och

Christina träffade sin man. Hon trodde själv att hon var helt frisk.

Men när hon blev gravid, åtta år senare, kom tankarna tillbaka. Ätstörningen spökade fortfarande i bakhuvudet.

Vägrade väga sig

Hos barnmorskan vägrade hon ställa sig på vågen och hon hade stenkoll på maten.

Men hon hade inte kontroll över sin växande kropp.

– Jag tyckte inte om min mage och vad graviditeten gjorde med min kropp. Jag älskade barnet, men tyckte att magen förstörde min silhuett, säger hon.

”Mycket skam”

Christina stålsatte sig under graviditeten, hon kräktes inte, matvägrade inte. Hon visste att barnet kunde skadas.

– Det var mycket skam inblandad, säger Christina.

Enligt barnmorskan

Gunilla Larsson, som forskat i ämnet, får var åttonde kvinna ätstörningar under graviditeten.

– Återfall av ätstörning är vanligt när man väntar barn. När gravidilla-

måendet kommer igång fortsätter man att kräkas

av gammal vana. Vissa tycker att det är jobbigt att gå upp i vikt, andra kan inte hantera att kroppen förändras, säger Gunilla Larsson.

Skev kroppsbild

– Jag har träffat kvinnor som känt sig stora och feta, där jag knappt sett att de varit gravida. Många har en skev kroppsbild.

Innan Chri-stinas tredje graviditet bestämde hon sig för att bli fri från anorexi – på riktigt.

Hon släppte tankarna på mat och dryck, och först då kunde hon känna lycka över att vänta barn.

I dag arbetar Christina med att hjälpa andra mammor med ätstörningar.

– Man måste bli tjock när man är gravid. Det ligger i sakens natur helt enkelt, säger Christina.