”Hoppas trams- konsumtionen avtar ”

Terri Herrera Eriksson tror det kan hända bra grejer i krisens skugga

RELATIONER

Jag tror att det kan hända bra grejer i skuggan av den finansiella krisen.

Det är lite som när jag fick barn och därmed också kronisk tidsbrist.

På minussidan: stress.

På plussidan: jag lärde mig att jobba strukturerat, slutade att okynnesmejla och slutade att träffa alla de där pliktkompisarna som man egentligen inte hade så mycket att säga men som man fortsatte att fika med eftersom vi hade gått en fempoängskurs i kvinnlig litteraturhistoria ihop.

När folk har mindre pengar (och förhoppningsvis också klimatkrisen i bakhuvudet) hoppas jag att vi sanerar vardagen. Tänk om detta händer:

- Tramskonsumtionen i barn- och familjebranschen avtar. De som köper en vagga med inbyggd mp3-spelare (ja, den finns) och halvrackiga vagnar för 10 000 kanske framstår som de lyxpuckon de faktiskt är.

- Homestylingen får en backlash. Det spelar ingen roll hur många glaslyktor från Ittala, myranstolar och koskinn man fixar fram. Lägenheten blir ändå inte såld. Jag vet inte hur ni andra känner, men jag är väldigt glad om mäklarvärlden tar en paus från ovan nämnda prylar.

- Vi slutar ägna helgerna åt att välja kakel och handdukskrokar till Den Stora Badrumsrenoveringen. En kompis, som vanligtvis är vettig och kritiskt tänkande, berättar att han drabbades av renoveringsdjävlen och ägnade en hel helg åt att välja en kran som ”kändes rätt”. Sen kommer samma personer och klagar över tidsbrist. Ha!

- De provocerande höga julklappsbergen till småbarn minskar till rimlig storlek. Bland det sjukaste jag vet är berg av 20-30 klappar till en ettåring som bara vill leka med snöret.

Sociologen Jörgen Larsson, som har forskat på tidsbrist i barnfamiljerna, påpekar att ägande tar tid. Det går åt mycket tid för att införskaffa, underhålla, reparera, förvara och göra sig av med saker, oavsett om det gäller hus, prylar eller kläder. Den som konsumerar mindre får därför tid över till annat.

så sätt kan den ekonomiska krisen faktiskt innebära att vi äntligen får de där lugna kvällarna när vi spelar spel ihop.

Jag skulle tippa på att 90 procent av Sveriges befolkning drömmer om spelkvällar med vänner och familj. Ungefär lika många får aldrig till det.

För övrigt fick jag just ett sms från bästa väninnan: ”I tunnelbanan är det reklam för en usb-tomte som trummar med i klassiska julsånger. Måtte finanskrisen fördjupas till nästa jul!”