Svårt att få hjälp mot hedersrelaterat våld

”Vissa tror att tjejerna bara är ute efter lägenhet”

RELATIONER

Situationen för de som hotas av hedersvåld har blivit bättre.

Men fortfarande har många svårt att få hjälp.

– Myndigheterna har inga fördjupade kunskaper om det här, säger Azam Qarai från Linnamottagningen.

I tio år har Azam Qarai arbetat med hedersrelaterat våld. De senaste åren har situationen förbättrats. Men på Linnamottagningen möter hon många unga tjejer som har svårt att få den hjälp de har rätt till.

– Okunskapen är fortfarande stor, det finns en väldigt förenklad bild av hedersproblematiken, säger hon.

Myndigheterna tror ofta att det rör sig om ett vanligt tonårsuppror, flera av ungdomarna Azam Qarai möter upplever att de inte tagits på allvar.

– Har man andra problem fokuserar myndigheterna bara på det. Men man kan vara utagerande och samtidigt utsatt, säger hon.

Svårt att veta

Det är både kunskap och ekonomiska förutsättningar som saknas. Bristen på resurser gör att unga tjejer ofta hänvisas till olämpliga alternativ, som vandrarhem eller andra boenden där de blir isolerade, enligt Azam Qarai.

– Vissa tror också att tjejerna bara är ute efter lägenhet, säger hon.

De unga kvinnorna har ofta svårt att veta vad de egentligen har rätt till. Det är inte så lätt att ha koll på vad som står i socialtjänstlagen, enligt Azam Qarai.

– Vi har utbildade socionomer som kan hjälpa till. Dessutom behöver ungdomarna hjälp att sätta ord på sina erfarenheter. Många tror att fysisk misshandel är en del av uppfostran, säger hon.

Räcker inte att prata

Azam Qarai har också märkt att myndighetspersoner glömmer det psykiska våld som ungdomarna drabbas av. Särskilt Socialmyndigheterna saknar dessutom ett barn- och ungdomsperspektiv, menar hon.

– Man tror fortfarande att det bästa för barnet är att ha kontakt med sina föräldrar. Men den utgångspunkten är farlig när de kränker och misshandlar sitt barn.

Bemötandet är fortfarande fyrkantigt. Azam Qarai upplever att man pratar om att prioritera de här frågorna, men så fort hon tar upp specifika fall möter hon motstånd. Visserligen tycker hon att mer kunskap och debatt är otroligt viktigt – att alla tar ställning mot ”heders”våldet.

– Men det går inte att bara prata. Vi har till exempel finansierats av länsstyrelsen, men ska nu bli självförsörjande till år 2010, säger hon.

Undrar över prioriteringar

Azam Qarai undrar vad Nyamko Sabuni menar med att prioritera, när man drar in pengarna för en verksamhet där hotade personer får konkret hjälp.

– Vi kan inte kräva pengar av de här ungdomarna. Politikerna säger att det ska satsa på förebyggande arbete, men parallellt måste det finnas mottagningar som ungdomar kan gå till, säger hon.

Jämställdhets- och integrationsminister Nyamko Sabuni vill inte närmare kommentera Linnamottagningens uppgifter.

– Det finns anslag att ansöka, om de inte uppfyller kraven kan jag inte svara på, men det saknas inte pengar till kvinnojoursverksamhet, säger hon.