Relationer

”Klart att flickor kan klä sig i rosa”

Genuspedagogen om jämställdhet i förskolan

Det handlar inte om att flickor ska förbjudas att leka med dockor.

Genuspedagogik finns för att ge alla barn samma möjligheter, enligt Kajsa Svaleryd, pedagog och jämställdhetsstrateg.

– Vilka egenskaper du får träna som liten ska inte ha med kön att göra, säger hon.

Kajsa Svaleryd
Kajsa Svaleryd

När flickorna skriker och leker tystas de snabbare än killarna. Och när killar gråter tröstas de inte lika länge som tjejerna i lärarens famn.

Så ser det ut på många förskolor och skolor enligt Kajsa Svaleryd, jämställdhetsstrateg i Gävle kommun. Hon menar att flickor och pojkar fortfarande fostras in i olika roller

– För 20 år sedan visade studier att pojkarna fick 75 procent av taltiden i klassrummet. Förra året gjordes den studien om – och ingenting har förändrats. Det är samma mönster som sedan följer med in i styrelserummen, säger hon.

Kajsa Svaleryd var pedagog när ett av Sveriges första genusprojekt på en förskola drog igång – på Tittmyran/Björntomten. Där upptäckte pedagogerna att de uppmuntrade tjejer som var snälla, tysta och flitiga. Killarna fick ta mer plats – men inte visa känslor.

– Ingen vinner på den här strukturen, säger hon.

Ingen mall

Men föreställningarna om kön sitter djupt, enligt Kajsa Svaleryd. Därför finns ingen mall som alla genuspedagoger kan utgå från, snarare behövs en rad metoder.

– Det är otroligt olika vad man gör. En del observerar hur pedagogerna beter sig mot barnen, andra jobbar med de symboler barn möter, i böcker och leksaker. Det handlar om att synliggöra vilka berättelser som berättas om vad det är att vara pojke och flicka, säger hon.

Dessutom måste man göra pedagogerna uppmärksamma på att egenskaperna hela tiden värderas olika, menar Kajsa Svaleryd.

– Därför pratar vi om pojkflickor men aldrig om flickpojkar. Det är något som visar vad som är högt och lågt värderat, säger hon.

Flickor får klä sig i rosa

Men det finns också många missförstånd kring genuspedagogiken enligt Kajsa Svaleryd. Hon vet att vissa säger att flickor inte ska leka med dockor eller ha rosa – och menar att det är att missa poängen. Själv var hon ute på stan med sin 3-åriga dotter, som var klädd från topp till tå i prinsesskläder. Ett gäng unga tjejer protesterade.

– Men det är okej för flickor att leka med Barbie och klä sig i rosa, bara de känner att det är lika okej att de skitar ned klänningen, klättrar i träd och rullar runt på fotbollsplanen, säger hon.

FAKTA

Vanliga situationer på förskolan

Killar får ofta ha praktiska, mörka kläder som är lätta att röra sig i. Tjejer har oftare snäva, ljusa plagg som är mindre praktiska och som man inte vill att de ska smutsa ned.

Om killar som är bra på matte säger många lärare att han är ett mattegeni. När tjejen är bra på matte säger man snarare "hon jobbar så hårt".

När killar gör illa sig säger pedagoger oftare, såja, det går över. Tjejen får sitta kvar i pedagogens knä tills hon slutar gråta.

Om ett gäng tjejer leker i grupp och det kommer en kille som knuffar dem, och tjejen då säger till kan pedagogen säga "men då tycker jag att du ska gå undan". På så sätt lär de sig att inte stå upp för sig själva, och att de inte har rätt att ta plats.

Källa: Kajsa Svaleryd

Exempel på hur en genuspedagog kan arbeta

De observerar hur mycket tid pedagogerna ägnar åt killarna och tjejerna. De uppmärksammar hur pedagogerna pratar med barnet, så att inte en egenskap uppmuntras bara hos killarna eller bara hos tjejerna.

De anstränger sig för att leta upp böcker och berättelser som inte bara visar upp traditionella könsmönster.

De undersöker miljön så att man inte skapar typiska "tjej- och killhörnor". De ser så att leksakerna inte är utformade bara för killarna eller tjejerna. Det kan till exempel handla om att man köper både pojk- och flickdockor, som alla kan leka med.