Fel att bara män fick utbildningsplats

RELATIONER

Flera tusentals sökanden kan ha rätt till skadestånd sedan de könsdiskriminerats vid antagningen till högskoleutbildningar, enligt en tingsrättsdom på måndagen.

Men än är det för tidigt att ropa hej. Domen kommer att överklagas.

Under senare år har allt fler högskolor och universitet formulerat sina antagningsregler så att underrepresenterade grupper ska gynnas. Så var fallet vid antagningen till veterinärutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 2006 och 2007. Genom så kallad viktad lottning ville SLU få in fler män på utbildningen. I praktiken innebar det att ingen av de sökande kvinnorna i urvalsgruppen folkhögskolebetyg fick en plats, trots att de hade samma betyg som männen.

Nu konstaterar tingsrätten i Uppsala att tillvägagångssättet är olagligt och strider mot såväl svensk lag som EU-rätt.

Rätt till skadestånd

En viss positiv särbehandling är visserligen okej enligt lagen, men kvinnorna har utsatts för ”vad som närmast kan liknas vid en strukturell diskriminering”, tycker rätten.

De 44 kvinnor som gått samman i en grupptalan har därför rätt till 35 000 kronor var i skadestånd.

– Det är skönt att veta att lagen är på vår sida i det här fallet, men chansen till utbildningen är ju borta sedan länge, säger Olivia Rozum som var först med att stämma SLU för diskriminering.

Det bästa med domen tycker hon är att andra inte riskerar att råka ut för samma sak i framtiden.

Överklagas till hovrätt

Kvinnornas fall har drivits av Centrum för rättvisa, bland annat av juristen Gunnar Strömmer.

– Det här är en viktig dom som framför allt innebär en upprättelse för de här kvinnorna, men också en upprättelse för tusentals andra som sorterats bort på grund av kön, säger han.

Principiellt är domen viktig eftersom den slår fast att alla system som sorterar bort sökande utifrån kön är otillåtna.

Enligt tidigare siffror som Centrum för rättvisa tagit fram utsätts tusentals studenter för könsdiskriminering varje år. Slås Uppsala tingsrätts dom fast innebär det att omkring 8 000 personer kan ha rätt till skadestånd om de anmält diskrimineringen senast två år efter det att den ägt rum.

Men domen kommer att överklagas till hovrätten av justitiekanslern (JK) som drivit fallet för statens och SLU:s räkning.

– Vi kommer att framföra samma argument som under tingsrättsförhandlingen. Till syvende och sist blir det en bedömningsfråga, säger JK:s ombud Karin Annikas Persson.

FAKTA

Första domen i sitt slag

Tidigare domar har slagit fast att det är olagligt att vika utbildningsplatser åt sökande utifrån etnisk bakgrund eller kön om man samtidigt nekar plats åt sökande med bättre meriter.

Måndagens dom slår fast att ett sådant urval även är diskriminerande i de fall då de sökande har lika meriter.

Domen gäller 44 kvinnor som sökte landets enda veterinärutbildning åren 2006 och 2007. Antagningen skedde via viktad lottning där männen hade 38 gånger så stor chans att få en plats jämfört med en kvinna med samma meriter. I urvalsgruppen med betyg från folkhögskola innebar det att endast män antogs.

Bakgrunden till antagningssystemet är att fler kvinnor än män läser till veterinär. Kvinnodominansen vid utbildningen har även slagit igenom på arbetsmarknaden. Staten, genom justitiekanslern, anser därför att antagningssystemet har stöd i lagen eftersom det bidrar till jämställdhet inom veterinäryrket. (TT)

TT