”Jag förföljdes av en man jag träffat på nätet”

Maria, 25, tvingades flytta – nu varnar hon barn och unga

RELATIONER

Tänk efter vilka bilder du lägger ut av dig själv på nätet.

Än idag ångrar Maria Sölving, 25, bittert en lättklädd bild för fem år sedan.

– Jag blev förföljd. Men jag skämdes så fruktansvärt så det tog lång tid innan jag vågade berätta. Jag tänkte att jag fick skylla mig själv.

Foto: Helena Utter

För några år sedan publicerade Maria Sölving, 25, en bild på sig själv på nätet. Syftet var att träffa en kille. Och det gjorde hon. De pratades vid via nätet och telefon.

– Han verkade vara ”all that”. Men när vi träffades, en gång ute på stan, kände jag att det inte var rätt kemi, vilket jag talade om vänligt men bestämt.

Kort därefter började förföljelserna, både via nätet och i verkliga livet. Med hjälp av hennes förnamn och telefonnummer tog killen reda på var hennes syskon gick i skolan och var hennes mamma bodde. Han ringde upp hennes arbetsgivare. Han handlade där hon handlade och han försökte ta sig in i huset där hon bodde, två trappor upp.

– En natt vid 3-tiden satt jag och spelade. Mitt datorbord stod precis bredvid en fransk balkong – och plötsligt stod han där, berättar Maria Sölving.

I ren panik greppade hon tag i en yuccapalm och drämde i huvudet på honom.

När Maria Sölving försökte få hjälp blev hon inte trodd. Hos polisen var okunskapen stor.

– Det här var inte så vanligt då och det saknades utbildning om de här brotten. Nu är polisen mycket bättre på det här.

Men även bland de nära fanns det dem som inte trodde på henne eller tyckte att hon fick skylla sig själv – när hon väl berättade.

– Jag skämdes så fruktansvärt. Jag hade vikt ut mig och tänkte att då får jag väl ta konsekvenserna, säger Maria Sölving.

Förföljelserna fick henne att byta bostadsort. Idag, efter ytterligare en flytt, bor hon i Skövde.

När hon idag föreläser på skolor uppmanar hon alla att vara försiktiga med vilka uppgifter de ger ut om sig själva.

– Vi har så många säkerhetsrutiner som vi dagligen går igenom, låser dörren, sätter på oss bilbältet, skyddar våra pin-koder. När det kommer till datorer och barn tänker vi inte på säkerheten, säger Maria Sölving.

Själv kan hon fortfarande hitta bilden som ställde till så mycket problem genom att googla på bildnamnet, som tack och lov inte går att räkna ut med hjälp av hennes namn.

– Men jag ser på nätet att väldigt många nuförtiden använder sina namn, både för- och efternamn, istället för nickname. Det har blivit ett problem att anonymiteten suddas ut, den behövs för att skydda sig själv, säger Maria Sölving.

Hennes råd till alla föräldrar är att försöka vara delaktig i sitt barns internetvardag. Både för att skydda sitt barn – och för att förebygga nätmobbing.

– På samma sätt som man pratar om det som händer i skolan under dagen, ska man prata om vad som har hänt på nätet.

Men hon tycker också att skolan bär ett ansvar.

– Hur man beter sig på nätet borde vara en del av ämnet livskunskap.

Maria Sölving säger att hon absolut inte vill skrämmas, men lära barn och unga ett kritiskt förhållningssätt till nätet.

Och om hon själv velat träffa en kille via nätet idag, vet hon hur hon skulle göra.

– Jag hade varit väldigt försiktig med att lämna ut namn och nummer. Och om jag hade lagt ut en bild skulle det vara ett rent ansiktsfoto, eller kanske bara en del av ansiktet, säger Maria Sölving.

FAKTA

Så hanterar du internetfarorna

Maria Sölvings bästa tips till föräldrar

1. Ta barnen internetvardag på allvar!

2. Fråga hur det funkar.

3. Surfa runt. Kolla själv upp sajter där du vet att dina barn vistas.

4. Inför regler. Utforma regler tillsammans med ditt barn. Bestäm gärna vilka sidor som är okej att besöka – och vilka som inte är det. Och vilken information barnen får lämna ut.

5. Bli medlem. Gå gärna med i de communitites som ditt barn är med i. Men dölj det inte utan var ärlig och berätta varför.

Maria Sölvings tips till unga – så identifierar du en bra/dålig sajt

1. Kolla efter upphovsmannens namn. De flesta seriösa sajter har det i sidfoten.

2. Läs igenom fliken ”om oss”. Där kan man se om sajten har något uttalat syfte och vad det är.

3. Finns det information om hur man anmäler brott på sajten? Det ska en seriös sajt ha.

4. Hur avaktiverar man ett konto på sajten? Finns den informationen?

5. Kolla om det kostar något!