När kärleken blir besatthet

Att avsluta ett förhållande inte alltid ett ömsesidigt beslut

Foto: Malin Lindgren/ammo.se
RELATIONER

Vad händer egentligen när ett förhållande tar slut – och beslutet inte är ömsesidigt? Hela din tillvaro faller ihop och under en tid – innan du kommit över honom/henne – så är det svårt att se hur du skulle kunna gå vidare.

För de allra flesta av oss lugnar känslostormarna så småningom ner sig. Såren läker, vi upptäcker att vi faktiskt överlevt och även om allting inte blev som vi tänkt oss så föll himlen inte ner utan livet går vidare trots allt. Vi har kommit till sorgearbetets femte fas, accepterandet, och är redo att bygga upp en ny tillvaro utan personen som valt att lämna oss.

Men ibland fungerar inte bearbetningsprocessen som den ska. Vi fastnar i den första fasen, förnekelsen, eller den andra, ilskan, och plötsligt har den kärleksfulla, ömsesidiga relationen övergått i en besatthet.

Alltid plågsamt att bli avvisad

Eva Sanner är psykosyntes­terapeut och arbetar med par:

– Det är alltid plågsamt att bli avvisad naturligtvis. Men hur vi hanterar situationen beror ofta på hur vi hanterat tidigare kriser. Har vi jobbiga minnen från tidigare separationer rivs såren upp igen och då kan det hända att det är svårt att gå vidare. Även personer med stort kontrollbehov kan ha svårt att hantera att bli lämnade. Om man planerat ett helt liv med en person, som plötsligt säger att hon eller han har andra planer kan det kännas oerhört jobbigt att man tappat kontrollen över händelseförloppet.

Besatthet är ett ord vi nuförtiden ofta använder i positiva sammanhang; ”jag är helt besatt av honom” till exempel. Och Eva Sanner förklarar också att förälskelsefasen är en sorts positiv besatthet, men den stora skillnaden är att den är ömsesidig. Båda parterna njuter av att tänka extra mycket på den andra personen, att umgås mycket, att ha tillgång till varandra både emotionellt och fysiskt.

– Den negativa besattheten däremot handlar inte om kärlek överhuvudtaget, utan om andra saker. Det kanske beskrivs i kärleksfulla termer – ”jag älskar dig och kan inte leva utan dig, så du måste komma tillbaka” – men att bli besatt av en person när känslorna inte är ömsesidiga är väldigt tragiskt, säger Eva Sanner.

Olika grader av besatthet

Alla upplever vi en mild form av besatthet när vi blir svikna innan vi nått den accepterande fasen, men Eva Sanner förklarar att det finns olika grader av besatthet.

– Man ska vara försiktig med diagnoser, men när besattheten når extrema nivåer tycker jag man kan prata om en personlighetsstörning. När man tappar verklighetsförankringen, när man sitter ensam hemma och låter sina känslor och tankar eskalera helt på egen hand, och dessutom har svårt att känna empati eller förståelse alls för hur den andra personen känner så kan det vara läge att söka hjälp för att komma vidare. I värsta fall kan det annars leda till destruktiva beteenden, som att stalka den andra personen.

När kärleken övergår till besatthet efter att relationen tagit slut påminner situationen ofta om vad som händer när en person blir besatt av en kändis, berättar Eva Sanner. I det fallet handlar det om någon man kanske aldrig ens mött, men som ändå får en väldigt stor roll i ens tillvaro. Vad kändisen tänker och tycker blir helt oviktigt – det är vad man själv känner och upplever som blir facit, oavsett om det är förankrat i verkligheten eller ej. Samma princip styr när vi blir besatta av någon.

– Man måste förstå att en relation är ömsesidig, annars är det en projektion. Oavsett hur sårad och sviken man känner sig måste man kunna sätta sig in i och respektera hur den andra personen upplever situationen. Vi kan aldrig styra hur andra personer ska känna och agera – en relation är något man gör tillsammans, medan besatthet är något man gör helt ensam, säger Eva Sanner.

Ett varningstecken

De flesta kan uppleva en mild form av besatthet om en relation tagit slut på den andra partens initiativ. Vi känner oss sårade och svikna – något som är helt naturligt. Det första tecknet på besatthet är när tankarna ständigt kretsar kring den här personen – vad gör han/hon just nu? Vem är han/hon med? Vad gör de tillsammans? Det är en form av självplågeri som ofta knyter an till förnekelse- och ilskefasen, men som oftast upphör med tiden när bearbetningsprocessen når nästa fas. Hur lång tid processen tar är olika från person till person, men om månader går utan förändring är det dags att se det som ett varningstecken, enligt Eva Sanner.

– Om man inte sköter sitt arbete eller sina sociala kontakter för att situationen överskuggar allt annat i ens liv så kanske man behöver hjälp för att komma vidare. Då kan terapisamtal hjälpa till för att få rätsida på den förvridna verklighetsbilden som man utgår ifrån.

FAKTA

Nätfrågan

Har du känslor kvar för ett ex?

Nej: 55,2 %

Ja: 44,8 %

Så agerar du som vän

Inledningsvis ska en god vän förstås lyssna så att den som blivit sviken får prata av sig. Men om det går månad efter månad och samtalen fortfarande kretsar kring samma saker är risken stor att du själv blir frustrerad. Att då säga ifrån, att säga ”jag är ledsen att du inte lyckats gå vidare, men jag orkar faktiskt inte lyssna på samma sak varje gång vi ses” är inte elakt, utan ett sätt att ge din vän möjligheten att själv välja att släppa ämnet för er vänskaps skull.

Ta initiativet till att ses och hitta på roliga saker att göra – även om det bara handlar om en tvåtimmars biofilm så innebär det två timmar då din väns tankar inte kretsar kring ex-partnern.

Så går du vidare

Börja med att identifiera vad personen representerar för dig, vad du känner att du förlorade när relationen tog slut. Trygghet? Då är första steget mot ditt nya liv att inse att du kan leva utan den här personen – du har ju faktiskt gjort det förut – och att du aldrig kan förlita dig på en annan person för att känna dig trygg. Börja jobba på att bli trygg i dig själv.

Distrahera dig. Sitt inte hemma ensam och grubbla utan gör saker du tycker är roliga och umgås med dina vänner – utan att enbart prata om ditt ex – så att du bryter tankemönstret.

Lyssna på din omgivning. Säger dina vänner att det är dags att gå vidare så har de oftast rätt.

Så hanterar du någon annans besatthet

Var tydlig och sätt gränser. Sätt ord på känslorna – om du känner dig trängd och obekväm i situationen, säg det. Säg ”det här känns inte bra för mig, jag vill att du slutar”. Och förklara hur du vill – och inte vill – att er eventuella fortsatta kontakt ska se ut.

Var inte ”för snäll”. Om ditt ex vill att ni ska träffas för att ”tala ut” för femtielfte gången och du själv inte vill det, avstå! Att prata ordentligt under separationen är normalt och bra för båda parter, men oändliga, ältande samtal som inte leder någonstans är inte bra för någon av er. ­Förklara då bara att du tycker att det inte finns något mer att prata om.

Stå på dig. Du kan respektera att din ex-partner upplever situationen på ett helt annat sätt och fortfarande har känslor för dig – men det betyder inte att något förändras.

Maria Soxbo