Från stamcellsinjektion till kranieflyt – hela listan

Här är de nya trenderna

RELATIONER
Foto: Colourbox

Stamceller – ungdomens källa?

Stamcellsforskningen tillhör förmodligen vår moderna tids mest revolutionära framsteg. Stamceller är källan till alla celler i kroppen och har en unik förmåga att återbilda nya vävnader och organ. I dag används de till exempel för att odla ny hud till brännskadade.

Skönhetsindustrin har inte varit sen att haka på de nya möjligheterna och talar om stamceller som en slags ungdomens källa. Trots att forskningen än så länge bara bedrivits på ett medicinskt plan, har det redan dykt upp kliniker utanför Europa som erbjuder injektionsbehandlingar med stamceller i syfte att reducera rynkor och celluliter. Cellerna utvinns ur patientens egen vävnad och injiceras sedan i det hudområde som skall behandlas. I Ryssland finns det kliniker som använder sig av den kontroversiella metoden att utvinna stamceller från aborterade embryon, eftersom de anses mest potenta. Men Gunnar Kratz, professor i plastikkirurgi vid Linköpings universitetssjukhus avfärdar stamcellsinjektioner.

– De är lite bluff och båg. De embryonala stamcellerna har förmågan att bli precis vad som helst. Det måste de ju för att kunna bli en hel människa. Problemet är att vi än så länge har dålig kontroll över att styra dem till att bilda det vi vill, säger Gunnar Kratz.

Fettsugning med transplantation

En av de hetaste nya plastikmetoderna är att återvinna eget kroppsfett. En patient som fettsuger magen, kan till exempel ’’recycla’’ det för att förstora sina bröst. Per Hedén är övertygad om att fettransplantation kommer att bli en allt vanligare del av den estetiska kirurgin i framtiden. Även här spelar stamcellerna en viktig roll.

– Fettet har länge varit hatat, men nu är det dags att börja omvärdera det, eftersom fett är rikt på stamceller, och man vet att stamceller hjälper till i reparationsprocessen.

Redan i dag används stamcellsrening vid transplantering av kroppseget fett. När man suger ut fettet, renas det så att man får hög koncentration av stamceller. Stamcellerna förs in igen för att förstärka fettet, öka stamcellernas överlevnad och förbättra resultatet av transplantationen.

Akademikliniken har också ett pågående samarbete med Karolinska institutet för att utveckla metoder för att kunna lagra utvunna stamceller.

Bindvävsceller bildar brosk

Vid Linköpings universitetssjukhus bedriver professor Gunnar Kratz forskning i hur bindvävsceller från huden kan odlas för att skapa helt nya vävnader.

– Bindvävscellerna jobbar och sliter inne i kroppen för att producera kollagen som finns i huden. Kollagen och likartade ämnen som hyaluronsyra är sådant som man i dag sprutar in för att fylla ut rynkor, säger Gunnar Kratz.

Det man har upptäckt att det går att plocka bindvävsceller från en liten bit hud och omprogrammera dem så att de bildar nya celler och vävnader. På så sätt blir det möjligt att till exempel odla fram brosk för näsoperationer eller skapa nya fettceller som kan användas i utfyllande syften.

I USA är det redan stort att ta en bit hud från en patient, för att odla nya bindvävsceller. De sprutas sedan in i patientens hud. Resultatet blir att många fler celler producerar kollagen och fyller ut rynkorna. Fördelen med den här metoden, kontra att använda fillers som Restylane, är att effekten håller mycket längre.

Ansiktslyft? Nej, kranielyft!

Enligt forskare på ­Duke University i North Carolina, kan en av framtidens skönhetsmetoder för åldersslappt ansikte vara ett kranielyft. Dr Michael Richard har kommit fram till att det är på grund av förändringar i benstommen som vårt ansikte förslappas med åldern. Eftersom kraniet fortsätter att växa ger det ett sämre stöd för vävnaden i ansiktet. Dr Richard menar att man genom att injicera en motverkande substans i skallbenet kan kontrollera de signaler som skickas från hjärnan och orsakar förändringarna.

Per Hedén på Akademikliniken säger att det inte är någon nyhet att benstommen förändras när vi åldras, men att själva skönhetsmetoden än så länge bara är teoretisk.

– Det är en lång resa dit, men man ska inte säga att det aldrig kommer hända, på bara tio år ser man massor med förändringar inom medicinen.

”Lyft” på burk – medicinska skönhetskrämer

Att tillverka skönhetskrämer har blivit en avancerad vetenskap. Biokemister bakom stora skönhetsbolag utvecklar hudkrämer som ska klara av att ta sig ner i hudens djupare lager, till omogna stamceller, bromsa deras utveckling och därmed åldrandet. Men det största hindret är – ironiskt nog – huden, som är så designad för att utestänga främmande ämnen. Men med nanoteknologi lär det vara möjligt. Den går ut på att förminska en partikel så till den grad att man helt förändrar dess egenskaper och i kosmetikens fall, dess genomtränglighet. Genom att omvandla skönhetsingredienser till nanostorlek skapas en helt ny typ av kosmetika. Det pratas om ansiktslyft på burk: skönhetskrämer som ska föryngra utseendet lika radikalt som en botoxinjektion.

– Det är teoretiskt möjligt, men man kan också hamna i en situation där krämens medicinska effekter gör att den plötsligt måste betraktas som ett läkemedel, säger Per Hedén.

Och om en skönhetskräm har medicinsk effekt som förändrar utseendet, måste den tas bort från marknaden och märkas om.

– Plastikkirurgin ger alltid ett mer dramatiskt resultat, vilket inte är så konstigt eftersom det är en aggressivare behandlingsform. Vi kan aldrig få hudvårdsprodukter med lika dramatiska resultat, säger Per Hedén.

Johanna Storås