Hur pratar jag med mitt barn om svåra saker?

Skilsmässor, kriser och döden – ny bok ska hjälpa de små

Foto: mikael wallerstedt
RELATIONER

Plötsligt händer det som inte får hända i ett barns värld. En familjemedlem eller släkting dör.

Eller så skiljer sig mamma och pappa.

Men hur pratar vi med barn om det svåra i livet?

Elisabeth Cleve
Elisabeth Cleve

Psykologen Elisabeth Cleve har gjort det flera gånger. Hon har mött många sorgsna barn och ungdomar. Några av samtalen har mynnat ut i nya boken ”Hur länge ska hon vara död? – Korttidsterapier med barn i kris” som kommer i februari.

”Lyssna först”

Den handlar om bland andra Ronja, vars mamma dog när Ronja var liten.

– Vi vuxna måste lyssna, det är nummer ett. Lyssna först och prata sen. Och vill inte barnen prata så måste vi vara med dem, iaktta och vänta tills de är redo att prata eller uttrycka sig på andra sätt, som att rita eller leka och på så sätt berätta.

Elisabeth Cleve menar att du aldrig ska pusha ett barn till att prata i svåra lägen även om du som vuxen är angelägen om att hjälpa.

– Det går inte att skynda på ett barns sorgeprocess, men det går att underlätta den. Genom att lyssna till hur barnet känner och tänker, säger hon.

Svara på frågor

När barn svarar på frågan vad de är mest rädda för är det att mamma eller pappa ska dö, berättar Elisabeth Cleve. Men det finns även rädsla för att föräldrarna ska skiljas.

– Var alert och beredd på svåra frågor och svara på dem så gott det går. Barn vill att skilda föräldrar ska vara snälla mot varandra och de blir jätteledsna när de hör gliringar från den ena föräldern om den andra.

Det kan sluta med att barnen inte vill prata alls. Ett barn sa en gång till mig att ”Det borde vara förbjudet för föräldrar att skiljas innan de är sams”.

Ibland drabbas familjer av dödsfall. Även då måste du som vuxen berätta för barnen vad som pågår, tycker Elisabeth Cleve.

– Barn är en del av hela familjens förtvivlan. Berätta som det är –

i barnportioner. Var uppmärksam på hur mycket barnet orkar ta in. Och svara på alla frågor som kommer.

Stanna hos barnet

– Det är också viktigt att barn är med på begravningar för att få en gemensamhetskänsla. Men barn måste ha en vuxen hos sig hela tiden, som orkar och som kan hålla i handen. Jag har mött många som mist en förälder som barn och som vuxen är ledsen för att ingen pratade med dem om den döda.