”Håll tyst och låt skolan sköta snacket”

Läs Daniel Pernikliskis krönika

RELATIONER
Daniel Pernikliski är Wendela-krönikör.
Daniel Pernikliski är Wendela-krönikör.

Jag kommer ihåg ett spontant försök till sexsnack som mamma hade med min syster och mig. Det var mest riktat till min syster misstänker jag, som är äldre, men vi var båda ganska små.

Mamma nämnde någonting om kondomer och om att det var viktigt att skydda sig. Jag kände mig stor som fick vara med i ett sådant samtal, men jag lärde mig knappast någonting.

Det hon pratade om hade jag redan hört i skolan, eller sett på tv, eller läst i ”snuskböckerna” på fritids. Och även om jag visste vad en kondom egentligen skulle användas till var det fortfarande någonting som främst var förknippat med hala vattenballonger.

Senare, när jag var lite mer rätt i ålder och sex var det populäraste samtalsämnet med kompisar, skulle jag hellre ha blivit skjuten än ha utsatts för liknande sexsnack i hemmet.

Och dök det upp intima scener på tv var en kilometer till närmaste förälder inte långt bort nog.

När pappa någon gång pratade om att ”experimentera med varandras kroppar” trodde jag att jag skulle dö.

Lektionen om blommor och bin i hemmet är överskattad, i alla fall som obligatorisk företeelse. Informationen finns därute, i skolor, på fritids, på ungdomsmottagningar och så vidare.

Där når den också fram betydligt effektivare än när föräldrar känner sig tvingade att hålla nervösa små föredrag, som bara förvandlar ämnet sex till någonting pinsamt och onaturligt.

Att kunna svara på frågor, om de dyker upp, är en annan sak.

Då det kommer naturligt och inte med en känsla av tvång, finns en chans att man faktiskt lär sitt barn någonting.

Annars gör man nog klokt i att hålla tyst och låta skolan sköta snacket.