Relationer

Hallå chefer – tänker ni på att blanda upp?

Nyhetsredaktionerna svarar: ”Så tänker vi om stereotypa intervjupersoner” – Vi ställer mediecheferna till svars

Män är fortfarande experterna som lyfts fram när det gäller brott eller jakt. Och kvinnor får svara på föräldrafrågor.

Det anser medieforskaren Anja Hirdman vid JMK, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Stockholms universitet. Det krävs av redaktioner att de tänker aktivt på vilka de intervjuar för att tidigare vanor ska brytas, menar Hirdman.

– Många redaktioner säger att kvinnor ofta tackar nej till att synas i tv eller att delta i debattprogram. Men vet man att den risken finns att kvinnor säger nej, så måste det ändå finnas tid att leta vidare. Men trycket på nyhetsjournalistiken är stort, det är snabba flöden, allt ska gå fort – och då får vi konserverade effekter.

I tv ses ofta manliga jaktexperter, inte sällan Per Morberg. I brottsjournalistiken får i många fall Leif GW Persson uttala sig eller Jerzy Sarnecki, båda professorer i kriminologi. Eller andra män.

– Finns det ingen kvinnlig professor inom kriminologi att fråga? undrar Anja Hirdman.

– Vi skulle visa fram ett bredare spektrum i sådana fall.

Hon säger att en del redaktioner ändå är bra på att bryta mönstret. Hon nämner Sveriges Television.

Men ändå:

– Det är fortfarande flest män som är källor i nyhetsreportage.

”Finns en styrning”

Pia Moorhead-Törnberg, som undervisar blivande journalister vid JMK, säger att JMK just nu gör en ordentlig genomgång av sin utbildning. De vill göra studenterna mer medvetna, bland annat vid intervjuer, för att kunna spegla Sverige som det ser ut i dag.

– Det finns i dag en styrning i vem vi intervjuar och vilka frågor som ställs. Makten har koncentrerats utanför de öppna demokratiska rummen till PR-byråer och lobbyister. Och vi journalister väljer ofta det vi känner oss mest hemma med.

Pia Moorhead-Törnberg tycker ändå att det finns en vilja ute på redaktionerna.

– Det är inte bara vita medelålders män som heter Svensson som kommer till tals i dag. Men det behöver göras mer.

FAKTA

Nyhetsredaktionerna svarar: Hur undviker ni stereotypa intervjupersoner?

"Ibland blir vi hemmablinda"

Maria Gramer, 43, nyhetschef Svenska Dagbladet:

– Ett färskt och jättebra exempel var när vår reporter Josefin Pehrson sökte en expert om situationen i Egypten. Hon fann en kvinnlig doktorand vid Lunds universitet – ett nytt ansikte som sedan flera andra medier också använde.

– Vi har alltid som ambition att komma runt det stereotypa. Tidsbrist gör ibland att vi blir hemmablinda och använder kontakter vi redan har. Men man får inte komma hem med enkätsvar bara från 35-åriga män som heter Kalle Svensson.

"Ett jätteansvar att inte ha det stereotypa"

Carolina Jemsby, 37, redaktör Nyhetsmorgon TV4:

– Vi har fyra researchers som jagar nästa morgons ämnen och personer. Det gäller att ringa till nya ställen, till universitet och forskare som vi inte brukar använda. Det är hela tiden en målsättning att hitta nya personer. Det tar kraft och tid, för många gånger måste folk som är rädda för att vara med i tv övertalas.

– Vi har ett jätteansvar att inte ha det stereotypa. Det gäller inte bara kvinnor, utan även att ha med äldre personer, människor med olika etnisk bakgrund och från olika delar av Sverige.

"Vi samlade in namn på 100 experter"

Robin Govik, 29, nyhetschef Aftonbladet:

– Det gör vi genom att tänka ett varv till, när vi exempelvis använder oss av experter. När det gäller rättsfall är det ofta män som uttalar sig. Det beror ibland på att det är den lätta vägen. Men det är tudelat – de experter som ofta uttalar sig bygger upp ett förtroende och läsarna vill gärna ha deras uttalande.

– Vi har blivit mer medvetna. För ett par år sedan samlade vi namn på 100 experter, där vi helst ville ha kvinnor och folk som vi inte hade använt tidigare.

"Det finns så många män på maktpositioner"

Michael Österlund, 37, nyhetschef Ekot, Sveriges Radio:

– Vi har ständigt ett resonemang och diskussion kring våra intervjusituationer. Vi kan liksom alla andra jobba mer med detta, för att få fler kvinnor som svarar. Om vi gör enkäter med börs-vd:ar så är det ofta männen som hörs. Det kan vara svårt att hitta en kvinna vid sådana tillfällen.

– Ofta handlar det om tidsbrist – och att det finns så många män på maktpositioner.

"Medier har blivit mer medvetna”

Katarina Sahlin, 46, redaktör SVT:s Debatt:

– Vi jobbar ständigt med det i Debatt, att ha med kvinnor och män lika mycket. Men vi är också ett direktsänt aktualitetsprogram där vi ibland måste ringa in folk samma dag och då avgör tillfälligheter vilka som kan vara med. Dessutom är det tv och då lägger vi till ännu en dimension – alla vill inte medverka i tv. Men vi vill inte gå i stereotypfällan och jag tycker att medier har blivit mer medvetna.

Maja-Stina Fransson