Relationer

”Skynda dig, kärring, jag dör mensdöden”

Malin Wollin är ganska säker: INGEN har smusslat så mycket som hon

Malin Wollin, krönikör.
Malin Wollin, krönikör.Foto: Maria Östlin

Åh mensen!

Jag är ganska säker; det finns INGEN som har smusslat så mycket som jag.

Det finns INGEN som har skämts så mycket som jag.

När jag var ung var mensen för mig vad Charlie Sheen är för CBS.

Så pinsam. Så skämmig.

Omvägarna jag tagit på Ica, spanandes mot kassan; står där några män?

Eller ännu värre; Står där några unga män?

Så, nu är kön en person kort och består av en kvinna i sextioårsåldern.

Jag skyndar fram men inte för skyndsamt, vill inte vara iögonfallande.

Lägger upp varorna som jag inte behöver men ändå plockat på mig så att de kan dölja paketet med grön ob (DEN PINSAMMASTE).

Och då, ni har gissat det, en ung man, ett par år äldre än jag, snygg är han också den satans mansmannen, dyker upp bakom godishyllan.

Han ställer sig bakom mig.

Jag svettas.

I armhålan och i handflatorna.

Jag vill dö.

Nu vet han att jag har mens.

Herregud jag vill bara försvinna. Låt det gå över.

Kvinnan som står före mig i kön fumlar med plånboken och hur var det nu, hade hon medlemskort?

Jamen skynda dig på kärring, jag dör mensdöden här.

Och så blir det min tur.

Jag ser framför mig hur kvinnan i kassan inte får in streckkoden på tampongerna och måste ropa på prisuppgift över hela butiken.

”PRISUPPGIFT TILL KASSA TRE; VAD KOSTAR GRÖÖÖÖNA OB DE SOM ÄR LIKA STORA SOM EN VUXEN MANS UNDERARM, VAD KOSTAR DE?”

Men allt går bra. Och om en månad gör vi det igen och sedan igen och igen och igen.

Och allt jag vill är att ställa mig mitt på torget och ropa;

”JAG HAR MENS, JAG MENSTRUERAR OCH DET ÄR HÄRLIGT EFTERSOM DET BETYDER ATT JAG KAN FÅ BEBISAR NÄR JAG BLIR VUXEN.”

Det är bara det att ingen, förutom jag, bryr sig om att jag har mens.

Folk är upptagna med sina egna liv, sina egna kroppsvätskor.

Så släpp mensen lös tjejer!