”Lego har halkat ner i könsdiket”

Läs Åsa Erlandsons krönika

RELATIONER
Åsa Erlandson är Wendelas krönikör.
Åsa Erlandson är Wendelas krönikör.Foto: STEFAN MATTSSON

Vad hände med lego?

En gång i tiden en könsbefriad utpost i barnrummet, fri från såväl kräkrosa slott som töntiga svärd.

Ett system av byggelement i plast som var lika roligt för flickor och pojkar, som för mammorna och papporna (nåja, i alla fall de som gärna krälar runt bland färgglada

bitar på golvet).

Lego var kul att bygga med och alla gillade det.

Sedan hände något.

Kungen i leksakslådan fick plötsligt konkurrens av teve- och dataspel och var tvungen att marknadsanpassa sig. Läs: införa 40-talsvärderingar med grovarbetande karlakarlar och några näpna plastkvinnor i hästsvans. Och vips blev de som alla andra – en könskonserv.

Jag bara väntar på att såpbubblor, en annan hittills orörd leksak, ska lanseras med svärdformade bubblor respektive handväskformade.

Nu är Lego grabbigt och det är inte bara flickorna som har tröttnat.

Tidigare i år skrev en 13-årig pojke som prenumererar på Legos medlemstidning till jämställdhetsministern och klagade: ”Alla serier saknar nästan helt kvinnliga karaktärer. Reklamen innehåller bara pojkar eller en familj där en blyg eller chockad flicka står i bakgrunden och en pojke som ser modig ut står längst fram.”

Om det inte blir ändring, ansåg han att tidningen borde få en varning, böter eller läggas ned.

Jag har inga illusioner. Företag vill tjäna pengar, inte ”ta sitt ansvar”.

Men när barnen själva ruttnar och potentiella kunder, flickor som pojkar, skräms bort är det dags att tänka om. Bredda sig lite.

Kanske till och med vara riktigt våghalsig och lansera ett litet legosjukhus med både kvinnliga och manliga läkare.

Lego har halkat ner i könsdiket men det är fördomsfullt, inte minst mot pojkarna själva, att tro att det enda killar går igång på är häftiga maskiner och saker som säger ”wrom-swooosch!!”.

Jag är inte ensam om att vilja ha mitt gamla lego, fast gärna i nya smarta versioner, tillbaka.

Lego kommer från danskans leg godt, på svenska ”lek bra”. Det var så skaparen Godtfred Kirk Christiansen ville ha det.

Förmodligen skulle han vrida sig i sin grav om han visste att det numera står för ”lek föråldrat”.

Åsa Erlandson