Blåsta brudar – eller förebilder

Alla har en åsikt om årets hetaste film.

RELATIONER

Fyra kvinnor som gör karriär, shoppar och älskar män har startat sommarens största populärkulturella debatt.

Tjejer som gillar "Sex and the city" förtjänar lägre lön än män, enligt filmkritikern Hans Wiklund.

Rollfigurerna i filmen borde ses som förebilder för den moderna kvinnan, enligt kolumnisten Alex Schulman. Aftonbladet har rett ut varför succéfilmen "Sex and the city" är så provocerande.

FAKTA

Hans Wiklund, 43, filmkritiker: ”Det är en ganska dum film”

Feminism: – Brudar som gillar ”Sex and the city” bidrar till att kasta jämlikhetssträvan hundra år tillbaka i tiden med de här löjliga Louis Vuitton-prinsessidealen. Och så tycker jag fan att om man är tjej och tycker det här är bra, då är man värd halva männens löner, inte en krona till, har han tidigare sagt i Mix Megapol.

Shopping: – Jag tycker att de ideal som torgförs i filmen, att det viktigaste är att ha en brasiliansk vaxning, en handväska från Louis Vuitton och hitta drömprinsen och gifta sig, är lite bakåtsträvande, har han tidigare sagt till Aftonbladet.

Fördumning: – Jag tycker att det är en ganska dum film, den förminskar ju kvinnan och kvinnans smak. Jag är lite förvånad över hysterin och hajpen kring filmen, har han tidigare sagt till Aftonbladet.

Alex Schulman 32, krönikör: ”Jag grät – flera gånger”

Feminism: – Debatten om att filmen är bakåtsträvande är befängd. ”Sex and the city” handlar om framgångsrika karriärkvinnor som tar för sig av allt – av livet och karriären.

– Karaktärerna borde ses som förebilder för den nya moderna kvinnan.

Shopping: – Filmen hyllar verkligen en shopaholic-kultur. Men karaktärerna och filmskaparna har distans, det finns en medvetenhet i filmen om att besattheten av väskor är rätt vriden. Och produktplaceringen är betydligt fiffigare gjord än i svenska filmer där Stefan Sauk åker förbi en Statoilmack och Statoilmärket zoomas in.

Fördumning: – Filmen är inte det minsta fördummande. Tvärtom, den har djup. Den handlar om stora värden som kärlek, tillit och vänskap. Jag blev verkligen rörd av filmen, jag grät flera gånger. I genren är den en av de bästa filmerna jag sett på 2000-talet.

Anja Hirdman. 44, medieforskare: ”Ett lyft för kvinnors onani”

Feminism: – ”Sex and the city” påverkar inte feminismen alls, den har inget med feminismen att göra. Det här är en populärkulturell amerikansk produkt. Men inom de ramarna har åtminstone en av karaktärerna, Samantha, en kvinnlig sexualitet som inte har setts i det forumet tidigare.

Shopping: – De flesta serier med storstadsperspektiv har fokus på konsumtion. Det diskuteras på ett infekterat sätt den här gången bara för att det handlar om kvinnor, män har länge konsumerat prylar för 100 000-tals kronor utan att det blir debatt av det. Vi i västerlandet är väldigt vana att problematisera det kvinnor gör.

Fördumning: – ”Sex and the city” är inte mer fördummande än många andra lättsamma amerikanska serier. Jag vill inte lägga tillräckligt med tyngd på det här för att säga att det är varken negativt eller positivt att titta på. Den enda inverkan ”Sex and the city” kan ha är på kvinnlig onani, Samantha-karaktären har säkert gynnat försäljningen av sexleksaker för kvinnor. Och det är inte dåligt i något sorts frigörelseperspektiv.

Karolina Ramqvist, 31, författare: ”Det är positivt att barn inte är målet”

Feminism: – Det jag tycker är problematiskt ur ett feministiskt perspektiv är suget efter goda förebilder för kvinnor som märks i den här debatten. Att man säger: ”Kvinnor borde inte gilla det här”. Det blir som när man pratade om hur farligt det var för småkillar att se videovåld, fast det handlar om underhållning för vuxna kvinnor.

Shopping: – I ”Sex and the city” är dyra skor och dyr livsstil ett av flera sätt för kvinnor att visa makt. Sen har det i svensk reklam och media växt fram ett målgrupps-tänkande runt omkring det, en generalisering som säger att kvinnor tycker bäst om att shoppa och smaska i sig choklad.

Fördumning: – Jag tycker inte att ”Sex and the city” är fördummande. Däremot är det mycket positivt att barn inte är en ”issue” för alla karaktärer i filmen. Det känns fortfarande nästan sorgligt modernt att se högpresterande kvinnor som inte vill prestera ett par barn också. De barnlösa karaktärerna bryr sig inte om den självuppoffrande kvinnorollen, vilket tyvärr kan göra att de ses som provocerande egoister. 

Charlotta Flinkenberg, 37, chefredaktör: ”Filmen lär oss att bli sexuellt frigjorda”

Feminism: – Filmen är proaktiv när gäller den feministiska debatten, inte reaktiv. Samantha älskar män och sex men är mer kär i sig. Det är banbrytande och uppfriskande rent feministiskt. Grundidén för feminism är lika lön för lika arbete och är det några som verkligen strävar efter att bli framgångsrika i karriären och tjäna mycket pengar så är det tjejerna i filmen.

Shopping: – Det är inte mer produktplacering i ”Sex and the city” än i vilken hollywoodfilm som helst. Det är bara provokativt för att det är kvinnor och inte män som bär de dyra väskorna och kör Mercedes. Om vill spendera sina pengar på sig själv m åste man få göra det. Män har gjort det i århundraden utan att någon har reagerat.

Fördumning: – Om någon serie och film har gett kvinnor en arsenal av rappa och cyniska svar på tal-repliker så är det ”Sex and the city”. Jag önskar att jag hade haft såna här serier och filmer när jag växte upp i stället för att se på alla bimbos i ”Beverly Hills”. Filmen lär kvinnor att bli sexuellt frigjorda och att våga ta för sig, att äktenskap inte alltid är det viktigaste och att det är viktigt att vårda vänskap.

Jill Sjölund