Sexistisk reklam kan förbjudas

– Man bör se den här lagstiftningen i ett större sammanhang där samhället har åtagit sig att över tid ha höjda ambitioner för att uppnå målet om jämställdhet mellan kvinnor och män, sade utredaren och professorn i rättsvetenskap Eva-Maria Svensson vid ett pressträff i regeringskansliet Rosenbad i Stockholm sedan utredningsförslaget överlämnats till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Enligt förslaget ska Konsumentombudsmannen (KO) se till att reglerna följs och ha möjlighet att meddela föreläggande om förbud mot till exempel en annons.

Om företaget bakom reklamkampanjen inte drar tillbaka den, så ska saken prövas i marknadsdomstolen. Fastställs förbudet där så kan näringsidkaren drabbas av vite.

Ingen grundlagsändring

Riksdagens lagutskott har tidigare ansett att det krävs ändringar i grundlagen för att kunna förbjuda könsdiskriminerande reklam.

Eva-Maria Svensson gör en annan bedömning. Hon pekar på att ”kommersiella meddelanden”, det vill säga reklam, inte omfattas av yttrandefriheten och att det föreslagna förbudet endast reglerar hur reklam får utformas.

Med könsdiskriminerande utformning avses en skildring av könsroller som allmänt uppfattas som kränkande av kvinnor eller män. Ett typexempel är, enligt Svensson, om man försöker sälja motorcyklar genom att använda sig av nakna kvinnokroppar. Även underklädesreklam kan vara kränkande, till exempel om bilderna fokuserar på vissa kroppsdelar.

50 fällningar 2007

I dag kan den som uppfattar reklam som könsdiskriminerande göra en anmälan till ERK, Näringslivets etiska råd för könsdiskriminerande reklam. 2007 kom 320 anmälningar in – drygt 50 fälldes. Fällningarna resulterar i så gott som samtliga fall i att företagen i fråga drar tillbaka sina annonser. Några straffavgifter förekommer inte.

Utredaren Eva-Maria Svensson anser dagens system är otillräckligt och otryggt. I och med att ERK är en frivillig funktion som drivs av näringslivet, finns det en risk att rådet plötsligt läggs ned, säger hon till Sveriges Radios Ekoredaktion.

Det håller Jan Fager, jurist och sekreterare på ERK, inte med om.

– Under de snart 20 år som ERK har funnits har det aldrig varit aktuellt. För näringslivet är det självklart att ta ett stort ansvar för de etiska frågorna, allt annat vore både dumt och oansvarigt, säger han till aftonbladet.se.

Risk för försiktig domstol

Jan Fager har suttit med i utredningen, men står inte bakom dess förslag om en lagstiftning.

– Det här handlar om värderingar och åsikter, och jag tror att det blir väldigt svårt att i lag bestämma vad som är okej och vad som inte är det. Jag tror dessutom att det finns en risk att en domstol blir mer försiktig i sina uttalanden än vad rådet kan vara – principen är trots allt att en domstol hellre ska fria än fälla.

– Det är heller inte säkert att en svensk lag skulle omfatta reklam i exempelvis tv-kanaler som TV3 och Eurosport, som sänder från Storbritannien, säger Jan Fager.

Han stödjer i stället näringslivets förslag om en ny reklamombudsman, som ska arbeta efter samma modell som Allmänhetens Pressombudsman. Eva-Maria Svensson är skeptisk till idén.

– Reklamombudsmannen skulle fortfarande vara en frivillig åtgärd från näringslivets sida. Jag tror inte att det förändrar något i sak, säger hon till Ekot.

Regeringen splittrad

Regeringspartierna är splittrade i frågan.

– Fler lagar på detta område känns inte riktigt. Vi tror mer på självsanering i branschen, säger moderaten Katarina Brännström, i riksdagens civilutskott.

Även centern och folkpartiet är emot ett lagförbud. Kristdemokraterna har en annan syn.

– Detta är något vi jobbat med och krävt tidigare och jag hoppas att det ska kunna genomföras, säger riksdagsledamoten Inger Davidson (kd).