Är du en e-människa?

Det går fort i ”den nya ekonomin”. Det är lätt att ryckas med i uppåtvindarna och ständigt satsa allt och lite till. De flesta gör det frivilligt – och har kul. Men ett för högt tempo kan straffa sig.

– Människor sitter koncentrerade längre tid per dygn än någonsin, säger Per Hamid Ghatan, överläkare vid rehabiliteringskliniken på Danderyds sjukhus.

Den nya tekniken ger ständig tillgänglighet, högt tempo och ställer höga krav på simultanförmåga. Som tur är klarar hjärnan extrema påfrestningar. Men bara till en viss gräns.

– Stress kan orsaka förändringar i centrala delar av hjärnan, säger Per Hamid Ghatan.

Studier i bland annat Göteborg visar att minnet försämras. Andra symptom vid långvarig stress är koncentrationsstörningar, försämrad förmåga att lösa problem, sömnstörningar, aggressivitet, irritation och ångest. Går det för långt kan man bli stum i själen, självdestruktiv och tappa medkänslan – empatin.

Stellan Sjödén, författare till boken ”Hjärnan, människan och kulturen” tycker inte att det är konstigt att förmågan till medkänsla sviktar när tempot är högt.

– Vi lever som om vi hade ett livshot över oss. Det är den upplevelse som hjärnan får av stressen. I det läget inriktar sig kroppen på att överleva. Då kan man inte vara lika empatisk.

Hårdast utsatta är branscher som IT, media, mode och reklam. Det är när man inte får chansen att återhämta sig mellan ansträngningarna som kroppens reserver börjar tömmas. För att hålla balansen menar både Ghatan och Sjödén att vi måste bli bättre på att tolka våra signaler. Per Hamid Ghatan tror att räddningen är kultur: riter som rutar in våra liv och tvingar oss att avsätta tid för vila och bearbetning av det vi varit med om. Tänka efter vilka vi är – och vart vi vill nå.

– Människor måste lära sig att vara passiva, säger Per Hamid Ghatan.