MC-prinsessan Annie Seel:

Det är en något nedslagen, för att inte säga skitsur Annie Seel som möter Söndag för en lunch. Dakarrallyt 2008 ställdes in i sista sekund och Annie Seels dröm och främsta mål för året fick ett abrupt avslut. Al Qaida hotade att attackera rallyts nattläger, och fyra turister mördades i Mauretanien. Till slut klev franska UD in och satte stopp för tävlingen.

– Det går nog inte att föreställa sig hur besviken jag är, säger Annie som har ägnat det senaste året åt minutiösa förberedelser.

Dakarrallyt är det i särklass tuffaste, hårdaste och mest krävande rallyt i världen. Sammanlagt har 23 personer fått sätta livet till. 2002 körde Annie själv i mål med bruten hand, gigantisk lårkaka och motorhaveri. Det var Annies första Dakarrally. Hon kom dit som en glad, naiv turist och hade ingen aning om vilken utmaning hon hade givit sig in på. Men världens mest envisa rallyprinsessa trotsade läkarna och körde i mål på 54:e plats.

– Hellre bruten hand än bruten tävling, skrattar Annie.

Tekniktrassel

2007 var det dags igen men då kom Annie ”bara” på 94:?e plats av 132 motorcyklar i mål.

– Det var ett galet rally, det med. Sandstorm, regnstorm och en krånglande bränslepump. Allt som inte får hända hände, men jag kom i mål, det är det viktigaste!

Utöver två Dakarrallyn har Annie Seel bland annat blivit världsmästarinna i ökenrally, kört motorcykel uppe på Mount Everest, fått titlarna Årets kvinnliga äventyrare och Iron woman of the year i USA. Ändå känner hon sig inte särskilt modig.

– Mod är att göra det som man är rädd för, och jag är inte rädd för att köra motorcykel i öknen. Därför känner jag mig inte så modig, snarare orädd. Jag älskar ju det jag gör och har kört motorcykel sedan jag var tonåring. För mig är det här inte skrämmande, men jag kan förstå att det ser vansinnigt ut, säger Annie.

När vi talar om öknen och varför denna karga, kala, dammiga och otillgängliga miljö lockar så, lyser Annie upp en smula. Det var när hon körde motorcykel i öknen för första gången som hon verkligen förstod att ökenrally var Guds plan för henne.

– Det är en så speciell känsla i öknen. Tiden upphör att existera, man är bara här och nu och jag får en känsla av total harmoni av att vara helt utelämnad åt mig själv.

”Älskar livet”

Annie älskar att tänja på gränserna och har en otrolig livslust. Att 50 kg lätta och 160 centimeter korta Annie knappt når ner till marken från hojen, hindrar henne inte.

– Min drivkraft är livslusten. Jag älskar livet och vad det har att erbjuda. Jag är en ”doer”, jag ser möjligheter där andra ser hinder. Det är nog min främsta egenskap.