Här går HON

Det är han som ritat herr Gårman och mellan 200 och 250 andra av våra vägmärken.

Det vill säga i stort sett alla. Dock inte stoppmärket. Dess utseende har beslutats av Europarådet.

Gåva till ministern

Efter att ha gått i pension ritade han också 1979 den kvinnliga varianten av övergångsställe-märket. Det skickade han till Anitha Bondestam som då var kommunikationsminister

– Men jag fick aldrig något svar från henne och sedan rann väl allt ut i sanden, säger Karl-Gustaf Gustafsson, nu 88 år.

Han var byråingenjör på Vägverkets trafikbyrå när han i början av 50-talet fick i uppdrag att rita nya vägmärken. Och det gjorde han.

– Meningen var att de skulle vara aktuella under tio, femton år men de flesta är ju fortfarande kvar, säger Karl-Gustaf Gustafsson.

Miljöpartiet vill ändra på det. Språkröret Maria Wetterstrand och riksdagsledamoten Karin Svensson Smith kräver i en motion till riksdagen att Vägverket får i uppdrag att ta fram kvinnligare vägmärken.

– Vartannat herr Gårman skulle kunna bytas mot en fru Gårman, säger Karin Svensson Smith.

Mest män

Det finns bara fem vägmärken där kvinnor förekommer.

På tre av dessa är kvinnorna barn, flickor.

På det fjärde tar hon hand om ett barn. Det är bara på ett märke, det för vandringsled, som Karin Svensson Smith anser att kvinnan är jämställd med mannen.

Ritades på 1950-talet

– Annars är det män som går, cyklar, rider, åker skidor eller arbetar. Det behövs en förändring, säger hon.

Karl-Gustaf Gustafsson säger:

- De flesta märkena ritades på 1950-talet och tidsandan var litet annorlunda. Dessutom var det viktigt att vägmärkena var enkla, självförklarande, lätta att uppfatta och förstå.