Hemmafruar alltmer desperata

Hemmafrun sover sämre, röker mer, bantar mer, och är mindre nöjd med sitt utseende och sin ekonomiska situation än andra samhällsgrupper.

Att arbetslösa och förtidspensionärer mår dåligt är väl inte.

Medan var tredje person beskriver sitt välmående som ganska eller mycket dåligt, så mår var tredje hemmafru lika dåligt.

– Samhället värderar inte de hemarbetande tillräckligt. Att vara hemma räknas fortfarande inte som lönearbete, säger Malin Larsson.

Sover för lite

Hon är vice ordförande i hemmaarbetarorganisationen Haro med 3500 medlemmar. Enligt undersökningen sover hälften av hemmafruarna färre än sex timmar per natt. Hela 40 procent röker, jämfört med 20 procent bland övriga befolkningen.

Malin Larsson menar att hemarbetarna blivit marginaliserade. Bland annat för att de naturliga sociala kontakterna minskat.

– Jag tror inte att man blir sjuk av att vara hemma. Det är ju något som man valt själv. Men träffpunkter som öppna förskolor blir allt färre, och det är lätt att bli isolerad utan ett stort kontaktnät, säger Malin Larsson.

”Förlegat ord”

Själv mår hon inte dåligt av att vara hemmafru. Men hon kallas sig hellre för hemmamamma.

– Ordet hemmafru känns förlegat. Jag tar inte hand om min man, utan om mina barn, säger hon.

Heltidshemmafrun är på väg att försvinna. Malin Larsson är själv ett exempel. Hon har två barn med ett tredje på väg och räknar med att vara hemma ytterligare cirka sex år.

1950 fanns 1,3 miljoner hemmafruar i Sverige. Tjugofem år senare hade antalet halverats och år 2000 var antalet 224000 personer. Enligt SCB jobbar 75 procent av mammorna och 90 procent av papporna som har barn under sju år.