”Tvåsamhet kan vara osunt”

Evig trohet. Det är vad vi lovar varandra när vi gifter oss. Men teologen och etikforskaren Susanne Wigorts Yngvesson har ibland känt sig obekväm med det löftet. I boken "F-ordet" undersöker hon nu varför – och ifrågasätter att ”otrohet” främst handlar om fysiska relationer.

– Jag vill inte döma ut tvåsamheten helt, men det tål att funderas på om vi egentligen drivs av motiv att härska över den andres kropp, säger hon.

Att kroppslig trohet är en av samhällets starkaste normer har flera orsaker, enligt Susanne Wigorts Yngvesson. Traditionellt har äktenskapet varit ett sätt för mannen att härska över kvinnans kropp, säger hon.

– I bibeln ser man det till och med språkligt – ordet för kvinna och hustru är detsamma i den gamla hebreiskan och i den antika grekiskan.

Vill väcka frågan

Trots att vi numera lever långt mer jämställda så bär vi med oss samma gamla värderingar, enligt Susanne Wigorts Yngvesson. Att ha många relationer gör honom till erövrare – henne till en slampa.

– Att en kvinna har en relation utanför sin tvåsamhet uppfattas nog som ett större brott, säger hon.

Men Susanne Wigorts Yngvesson tycker att både män och kvinnor skulle vinna på att fundera kring ”otrohet”. Varför är det bara kroppsliga relationer som räknas? Varför är det så viktigt för oss att leva just två?

– Det finns väldigt starka värderingar i samhället i stort om tvåsamhet, och ännu starkare inom kyrkan. Men jag vill väcka frågan. Varför är det så oerhört känsligt om ens partner har en sexuell relation med någon annan, undrar hon.

Flera partners

Susanne Wigorts Yngvesson tror att många skulle må bättre om de levde med flera partners samtidigt. Många gånger har hon tagit upp frågan bland sina vänner – som ofta blivit provocerade.

– Men när jag talar om polyamorösa förhållanden menar jag inte att allmänt ligga runt, utan om långvariga relationer, där man visar trohet mot flera, säger hon.

Det är naturligt att sexualiteten i ett långt förhållande kan öka och minska. Men det behöver inte vara ett skäl för att bryta upp, tycker Susanne Wigorts Yngvesson.

– Att man skulle ha ytterligare en relation skulle ju inte betyda att kärleken i äktenskapet är slut. Kärleken funferar ju inte så inom andra områden. Om vi har ett barn och får ett till så älskar vi ju inte det första mindre. Det är bara att kärleken tar sig olika uttryck, resonerar hon.

Tvåsamhet är sund så länge båda vill det, tycker hon, och om man inte tänker tankar som ”din kropp är min”.

– Då handlar det om något annat, vi känner oss otrygga och litar kanske inte på den andres kärlek.

Tillit och hänsyn

Men det finns många svårigheter också med polyamorösa förhållanden, enligt Susanne Wigorts Yngvesson. Dels praktiska, eftersom samhället förutsätter tvåsamhet. Hur gör man till exempel när man blir bjuden till en fest, med sin respektive?

– Tar man med sig alla? säger hon och skrattar.

Men framförallt handlar det om tillit och hänsyn, att man vågar vara öppna med varandra. I en polyamorös relation blir det troligen mindre smussel och lögner, enligt Susanne Wigorts Yngvesson. Hur är det då med svartsjukan?

– Ja, den försvinner inte. Men den kan ju vara stark också i en tvåsam relation, bara genom en blick eller felaktig rörelse.

Elin Swedenmark

– För vi säger att det är något självklart. Men samtidigt handlar vi inte som att det är det.