”Jag ser inte poängen med barn”

”Jag är 26 år och har steriliserat mig. Jag vet med säkerhet att jag inte vill ha barn, så därför valde jag att göra ingreppet förra året.

Uppenbarligen är det en kontroversiell fråga, eftersom jag ofta får försvara mig. Få förstår hur jag känner. Jag har aldrig haft några moderskänslor, ingen tickande biologisk klocka, ingenting. Jag ser inte poängen med barn, helt enkelt. Jag har inget behov av att föra mina gener vidare.

Dessutom vill jag faktiskt inte ha ansvaret för ett barn. Många skaffar barn utan att veta vad de ger sig in på och det vill jag inte göra. Jag vill heller inte föda en ny människa till denna jord. Det är krig överallt, ekonomiska kriser och framför allt den enorma miljöförstöring som finns. Det är ingen värld jag vill att mitt barn ska leva i.

Att skaffa barn har aldrig varit ett alternativ för mig. Jag började fundera på sterilisering redan när jag var 16 år. Den absolut vanligaste kommentaren jag har fått genom åren är att mina känslor för barn kommer att gå över med åldern. Det tycker jag är både nedlåtande och idiotiskt. Många har svårt att acceptera tanken på att en kvinna inte vill ha barn, och det tycker jag är synd.

Tappar humöret

Den vanligaste frågan är förstås: ’Är du säker? Kommer du inte att ångra dig?’ Många säger också: ’Men du är ju så ung!’ Det är jag i och för sig, men jag är verkligen säker på att jag inte vill ha barn – så varför vänta? Är man 26 år är man faktiskt vuxen nog att fatta ett sådant beslut.

Jag bemöter alla kommentarer och frågor lugnt och stillsamt och förklarar att jag helt enkelt inte vill ha barn, och att det här är något jag har velat göra länge. Visst, ibland kan jag tappa humöret lite och bli förbannad på folk som anser att det är konstigt att en kvinna inte vill ha barn, men för det mesta förklarar jag bara situationen och hoppas att de förstår. Många gör tyvärr inte det i alla fall, och då är det inte mycket mer jag kan göra.

Det känns ganska tröttsamt att behöva försvara sig hela tiden. Jag har gjort ett val och det tycker jag ska respekteras och accepteras. Särskilt när det är någonting jag har väntat på så länge.

Gjorde abort

Ju äldre jag blev, desto säkrare blev jag på min sak. Jag hade oturen att bli gravid för ungefär sju år sedan och var tvungen att göra abort, det stärkte sannerligen min åsikt ännu mer. Det som hände då var ju bara en bagatell i jämförelse med en riktig födsel, det enda jag kände var att mitt beslut var helt riktigt.

Själva steriliseringen var enkel. Läkaren gick in genom naveln och från ett litet hål strax bredvid höften brände han av äggledarna. Det hela gick ganska fort, jag var på sjukhuset i sammanlagt en och en halv timme innan jag fick åka hem. Jag hade ont i såret i naveln och fick inte lyfta tunga saker i några dagar efteråt, men det var i stort sett allt. Stygnen lossnade av sig själva efter ungefär en vecka.

Kommer inte ångra sig

Om jag är rädd för att ångra mig? Det är en fråga jag har fått många gånger och svaret är ett bestämt nej! Det må låta konstigt, men när jag vaknade upp efter operationen var det enda jag kände en stor lättnad. Det kändes som om en tyngd hade lyfts ifrån mina axlar. Så nej, jag har aldrig varit rädd för att ångra mig och kommer aldrig göra det heller. Men om jag nu av någon anledning skulle göra det, finns det ju adoption. Jag skulle inte älska barnet mindre för att jag inte har fött det själv.

Fick stöd

Alla som finns i min närhet har faktiskt alltid stöttat mig. Särskilt mamma, hon har varit fantastisk! Den enda som har varit lite fundersam är väl min mormor, men hon står bakom mig om jag tycker att det känns rätt. Det är det som är viktigast i slutändan, anser hon, och det är jag glad för.? Mina vänner har varit underbara, de var jätteglada för min skull när jag äntligen fick det gjort, det är jag otroligt tacksam för! Bättre vänner kan man inte ha. Jag har ingen pojkvän just nu, men om jag hade haft en skulle han helt enkelt ha fått acceptera det hela. Jag hade inte ändrat mig för en killes skull, oavsett vad han tyckte. Många tycker kanske att det låter egoistiskt, men det här är ett beslut som bara jag kan fatta eftersom det är min kropp det handlar om.

Anses vara onaturligt

Att det är så kontroversiellt att sterilisera sig som kvinna tror jag beror på att det anses naturligt och självklart att en kvinna vill ha barn. Det har ju varit så i alla tider, medan det är ganska nytt att kvinnor själva väljer att sterilisera sig. Alla kvinnor förväntas ha modersinstinkter och en biologisk klocka, och att säga att man inte har det anses nästan onaturligt. Det är lite tabu att tala om, vilket jag tycker att vi måste ändra på. Det är inget fel på mig bara för att jag inte vill ha barn.

Jag skulle önska att folk tog ämnet sterilisering med lite större ro, att de accepterade att alla inte vill ha barn och att man faktiskt KAN ta ett sådant stort beslut trots att man är under 35 år. Sterilisering är inget man gör bara för att man har fått ett infall, det är ett beslut man har funderat på under lång tid. Jag skulle vilja att folk tänkte lite mer på det. De har ingen rätt att ifrågasätta andras val.”