Titta, hon tecknar!

Meas mamma Pia Malmqvist såg lappen om kursen i babytecken på BVC och blev sugen direkt.

– Det lät så spännande. Det måste ju vara lättare för små barn att göra tecken med händerna än att prata, tänkte jag. Alla viftar ju med händerna för att förstå varandra bättre.

På kursen började man med att lära sig de enklaste, symboliska tecknen. Boll formas som en cirkel i luften och bok gör man genom att vika upp en låtsasbok av platta handflator.

Första beviset på att Mea var med på noterna var när Pia tände ljuset i sovrummet och gjorde tecknet för lampa. Mea, sju månader, gjorde likadant.

Tecknade hund

Någon månad senare var det pappa Magnus tur. Under en promenad med barnvagnen pekade Mea på något bakom pappans rygg som var roligt att titta på.

– Jag vände mig om och såg en massa saker, människor som gick förbi – jag visste inte vad hon menade, säger Magnus som fick svar direkt när Mea klappade sig på låret och gjorde tecknet för hund.

– Och där gick ju en hund som hon ville visa mig. Jag rös i hela kroppen. Det var ett konkret bevis på att det funkade, säger Magnus.

Kan förtydliga

Vid ett års ålder bad dottern om en smörgås med ost på (med tecken) och ett halvt år senare kunde hon göra 90 tecken själv och förstod 50 till.

– Tack vare det har hon sluppit mycket av frustrationen med att lära sig prata. Kommunicera kunde hon ändå, konstaterar Pia som tycker att det varit skönt att Mea kunnat förtydliga sig när föräldrarna inte förstått vad hon försökt säga med munnen.

Nu två år gammal skuttar Mea runt i köket på Värmdö utanför Stockholm, hög på hallonpaj. Hon gör tecknet för smaskens när hon mumsar i sig vaniljsås och säger tack med tecknet för T som förs från hakan när hon får sin tallrik. Och pratar gör hon oavbrutet.

Lillasyster Smy, snart fyra månader, kommer att följa i Meas fingerspår. Pia tecknar redan med Smy, även om hon inte väntar sig några svar på ett tag.

– En grej som är bra med teckenspråk är att man måste ha ögonkontakt. Det blir en väldigt genuin kontakt, säger Pia.

– Man ska inte vara rädd att använda tecken. Vet man inte hur man gör kan man göra egna, tipsar Pia som tycker att hela familjen haft glädje av att kommunicera på ett annat sätt.

Lättare att prata

Även experterna är positiva. Spädbarn tros kommunicera medvetet först när de är ungefär ett halvår, konstaterar Ulla Sundberg, forskare i fonetik vid Stockholms universitet. Kommunikationen då kan vara ett leende eller ihopknipta ögon. Talet, som ju kommer först senare, är väldigt beroende av vad barnet ser. Och mycket talar för att teckenspråk gör det lättare att börja prata.

– Det kan vara en väldigt god hjälp. För barn med språksvårigheter har man länge använt just tecken som hjälp, säger Ulla Sundberg.