”Jag vill vara en kul farmor”

Hon bär med sig barnbarnet Sixten vart hon än går. Tungt och jobbigt? Nej, det handlar om ett halsband med Sixtens profil och en specialbeställd väska med en jättebild av sonsonen, så det går alldeles utmärkt.

– Det finns de som tycker att jag har mitt barnbarn som accessoar och koketterar med mitt farmorskap. Och visst, jag tycker att det är kul att ha en lyxväska med bild på Sixten. Jag är ju förälskad i honom och trumpetar gärna ut att jag är stolt farmor. Jag vill visa att det går att köra Porsche, jobba hårt och vara en engagerad farmor på samma gång, säger Amelia Adamo.

Stressad mamma

Som ensamstående tvåbarnsmamma mitt i karriären stressade Amelia Adamo sig igenom tillvaron. Det försöker hon ta igen med barnbarnet Sixten.

– Jag vill vara en kul farmor som har gott om tid, säger hon.

Många nyblivna mor- och farföräldrar i vår ungdomsfixerade tid har svårt att acceptera att de har åkt upp ett steg i generationstrappan. Men det känner Amelia inte alls igen sig i.

– Jag kände bara glädje och förväntan när jag fick veta att jag skulle få barnbarn och jag vill gärna ha fler. Man kan vara både ungdomlig, sexig – och farmor.

En fast dag

Att Amelia gärna koketterar med att hon är farmor står inte i motsats till att vara en närvarande och engagerad farförälder, menar hon.

– Min son är frånskild och har Sixten varannan vecka. Den veckan har jag en fast dag då jag hämtar tidigt på dagis. Sen hittar vi på något roligt beroende på dagsformen. Är Sixten pigg går vi på Junibacken, tittar på hajar på Aquaria eller leker i parken. Är han trött och snorig går vi hem och läser Alfons, lägger pussel eller kryper ner under täcket.

När sönerna var små fanns inte mycket tid att mysa. Amelia var ensamstående mamma mitt i karriären. Det var alltid bråttom till och från dagis, många sena hämtningar och snabbt ihopslängda middagar.

– På ett sätt kan man säkert säga att jag, liksom många av mina generationskamrater, försöker ta igen en massa tillkortakommanden som förälder genom att engagera oss i våra barnbarn. I dag går jag hem från dagis i Sixtens takt och låter honom utforska allt från pinnar till vattenpölar. Det hann jag inte som förälder.

Är du en bra farmor?

– Ja det är jag. Föräldrar är så uppe i sin uppfostrarroll. Vi mor- och farföräldrar har fördelen att kunna sitta ner och lyssna eller hitta på annorlunda och festliga saker mitt i vardagen. Sånt är jag bra på.

Din generation har ofta anklagats för att vara agendastyrda. Man måste boka in er mellan linedancekursen och vinprovningen för att ni ska vara med era barnbarn. Tycker du att det stämmer?

– Ja, till viss del. Jag kan inte hoppa in på kort varsel och vara hemma med Sixten när han är sjuk, eftersom jag själv kanske ska hålla tal för 800 personer. Däremot finns jag alltid där på de tider vi har bestämt. Min son kan titta på mig som om jag vore galen när jag vill ”boka” Sixten en vecka i juli 2008. ”Sluta, det är ju nästan ett år dit”, säger han.

Samtidigt tycker Amelia att många är dåliga på att släppa in sina föräldrar som barnvakter. Dagens småbarnsföräldrar är alltför ambitiösa och oroliga, menar hon. De är noga med att det blir rätt och vågar knappt lämna sina barn med mor- och farföräldrarna utan att göra en lista med instruktioner.

– Jag tror att ni unga måste släppa lite på duktigheten och våga ta oss i anspråk. Visst, många 40- och 50-talister är uppbokade. Men då är det väl bara att sätta sig ner med kalendern och planera in oss? Fasta hämtningsdagar från dagis eller skola är exempelvis ett jättebra system.

I våras kom "Barnbarnsboken" av psykologen Malin Alfvén och journalisten Kristina Hofsten ut. Varför behöver just rekordgenerationen en manual för att ta hand om sina barnbarn?

– Jag tror det beror på en kombination av att min generation gillar att läsa olika relationsböcker och att småbarnsföräldrar ställer stora krav på sina föräldrar. Men visst är det ett intressant tecken i tiden. I dag gäller det att kvalificera sig som mor- och farförälder och då kan det vara bra att läsa på.

Har du kvalificerat dig?

– Absolut. Jag vill vara en person som det är roligt att lämna sina barn till och ingen farmor från helvetet. Ibland är jag för mycket chef och italiensk mamma. Jag kan anmärka på allt från städningen till min sons sätt att laga köttfärssås, men det är något jag försöker lägga av med. Drömmen är att vara en älskad farmor som tycker att Sixten är världsbäst, den som lyssnar, tröstar och tar hans parti. När mina söner var små kunde de alltid komma till min mamma för att gråta ut, pysslas om och få nyponsoppa med vispgrädde. Så vill jag också vara.