"Aga och misshandla är inte samma sak"

Sverige var först i världen med att införa förbud mot att slå barn. Men än i dag, 30 år senare, verkar gränserna för vad som är tillåtet vara oklara för många.

Bara 23,6 proent mostsätter sig helt de olika exemplen på fysiskt våld och instängning i Aftonbladets läsarenkät. (Se bild till höger.) Och i kommentarsfältet till dagens artikel om att 83 procent av Nya Zeelands befolkning vill tillåta barnaga igen, så är argumenten för aga i stort sett lika många som argumenten mot.

Aga = disciplin?

Signaturen ”Beingelvall, 24”, hör till dem som är för fysisk bestraffning. "Att aga och att misshandla är inte samma sak. Lite lugg åt en unge som beter sig illa är inte något som förstör denne för livet.”

Många läsare sätter också likhetstecken mellan ouppfostrade barn och frånvaro av aga:

"Det är ställt utom allt tvivel att Sverige, det land som gick i täten för införandet av förbud mot barnaga, som resultat nu har världens mest ouppfostrade ungdomar!", skriver ”Reuter, 39 år”.

”Redan Sokrates visste bättre”

Det ger dock inte läsaren ”Radera” mycket för:

"Jag ska citera Sokrates. År 470-399 före kristus(!): "Dagens barn är tyranner. De säger emot sina föräldrar, kastar i sig maten och tyranniserar sina lärare." Varje (patetisk) generation tror att just "deras" ungdomar är de värsta genom tiderna och alla har fel. Ungdomar idag är precis som de alltid varit(!) och alltid kommer vara, upproriska och rebelliska, precis som de ska vara".

Bland läsarna som är emot alla former av aga återkommer argumentet att våld föder våld.

"Hur i hela friden ska den som slår kunna lära barnet det viktigaste, dvs att inte skada andra människor vare sig fysiskt eller psykiskt", frågar sig ”Vivien Leigh, 43”.

"När man tappat kontrollen så pass att man börjar slå, ja då har man förlorat", konstaterar ”snippsnappi, 27 år”.

"Man ska ha regler och vara konsekvent. Men barn ska INTE få lida fysiskt för att föräldrar är för lata för att vara konsekventa" skriver ”MyStyle, 27”.

Bris: Kampen är inte slut

Eva Stenelund är biträdande enhetschef på Bris, Barnens rätt i samhället. Hon blir tyst när hon hör resultatet från Aftonbladets undersökning.

– Kampen är inte slut, det är tydligt, säger hon.

Var går gränsen för barnaga?

– När man tillrättavisar ett barn fysiskt och kränker det.

Eva Stenevall säger att barnaga är en maktdemonstration som är möjlig för att barnet är litet och värnlöst.

– Få skulle få för sig att slå en vän eller kollega.

Hur tillrättavisar man bäst ett barn som går över gränsen?

– Genom att prata. Ett slag får ju inte ett barn att förstå vad som blev fel och det får ingen information om hur det ska göra i stället nästa gång. Man tillrättavisar med rösten och är det mer akuta situationer kan man mota bort ett barn med kroppen – men aldrig slå.

Varför?

– För att våld bara skapar känslor av hat, skam och sårad stolthet. Dessutom visar föräldern att våld är okej. Blir man arg så får man slå. Våld föder våld.