Upp till kamp alla pappor!

Barn har rätt till båda sina föräldrar.

Det säger lagen.

– Trots det diskrimineras papporna i Föräldrabalken, säger barnrättsjuristen Lena Celander-Jörgensen.

Nio av tio vårdnadstvister döms i dag till mammans fördel.

Det finns en anledning.

Lena Celander-Jörgensen

ser en stor skillnad på hur män och kvinnor ifrågasätts när ärendet hamnar i domstol.

– Pappor måste alltid försvara sin förmåga att vara pappa. En mamma behöver inte det, utan kan ägna all sin tid åt att prata om hur dålig pappan är.

Hon arbetar själv med vårdnadstvister och säger att hon gör det för barnets rätt till båda sina föräldrar. Lena har även författat arbetet ”Föräldraskap och vårdnadsansvar ur ett manligt genusperspektiv”.

– Pappor diskrimineras då de enbart får ett vårdnadsansvar om de är gifta med mamman eller blir godkända av mamman eller i domstol. Det är en öppen diskriminering som lagstiftaren erkänner, säger hon.

Står det uttryckligen att mammor är lämpligare föräldrar?

– Nej, men man förklarar och godtar diskrimineringen med att det finns män som brister. Det finns pappor som mammor och barn måste skyddas ifrån och eftersom de finns är det bättre att lagen skyddar oss mot alla pappor.

Men det finns ju faktiskt män som man behöver skydda sig mot?

– Det finns föräldrar som brister. Det finns pappor som brister och det finns mammor som brister. En tredjedel av barnen som blir slagna hemma blir slagna av sin mamma, visade en undersökning. Att vara en bra förälder är inte könsbundet.

Lagen utgår ifrån att män är onda?

– I all annan lagstiftning utgår vi ifrån att alla individer är goda samhällsmedborgare och för de som inte är det så har vi olika former av skyddslagstiftning. När det gäller föräldrabalken gör man tvärtom: de män som vill ta ansvar för sitt barn mot mammans önskan måste i dag bevisa att de är en god förälder.

När en vårdnadstvist hamnar i domstol gör socialtjänsten en stor utredning av barnets föräldrar.
Pappor måste alltid försvara sin förmåga att vara pappa

En utredning som oftast görs av – kvinnor.

– På socialtjänsten arbetar främst kvinnor. Män går in i ett stängt rum med barnets mamma som han är i konflikt med och två kvinnliga socionomer för ett utredningssamtal. Om vi vänder på det: vilken kvinna hade gått in i ett rum med tre män i samma situation? Män bedöms i och av en väldigt kvinnlig värld.

I 95 procent av fallen väljer domstolarna att gå på socialtjänstens rekommendationer.

– De har alldeles för stor makt med tanke på den utbildning de har.?

1998 ändrades föräldrabalken så att en förälder mot den andras vilja kan ges rätt till gemensam vårdnad.

Förra året ändrades lagen på nytt.

– Den tog barnets rätt till båda sina föräldrar två steg tillbaka. Det är inte längre självklart att man ska ha gemensam vårdnad om inte föräldrarna kan samarbeta.

Varför har inte papporna protesterat förrän nu?

– Kvinnorösterna har alltid varit starkare i debatten. Papporna har kanske mer sett det som ett enskilt problem. Män måste börja prata med varandra och arbeta aktivt, och därför är de organisationer som nu växer fram oerhört betydelsefulla.