Rika barn lära bäst

Granskningen, där samtliga niondeklassare från 1990 till 1998 ingår, visar att klyftorna i skolan har ökat.

Under slutet av 90-talet växte klyftorna snabbt.

Elevernas familjebakgrund har en större betydelse för studieresultaten i dag än år 1990.

Både föräldrarnas inkomst och utbildning är viktigt för hur väl barnen lyckas i skolan. Och det blir allt viktigare.

Problemet är inte att barn till höginkomsttagare får höga betyg – problemet är att barn till låginkomsttagare inte får samma chans, säger Metta Fjelkner, orförande i Lärarnas Riksförbund (LR).

40 meritpoäng skiljer

Så mycket som 40 meritpoäng i genomsnitt skiljer den rikes barn från den fattiges barn.

Sifferbetygen byttes ut mot bokstavsbetyg 1998, men de olika betygsystemen har räknats om till meritpoäng så att de har blivit jämförbara.

Rika barn höjer betygssnitt

Sedan 1990 har barn till höginkomsttagare höjt sitt betygssnitt betydligt mer än låginkomsttagarnas barn. Och högutbildades barn klarar sig bättre i skolan än lågutbildades barn.

– De som har det sämre ställt kanske inte har tid eller möjlighet att hjälpa sina barn på samma sätt som de med hög utbildning eller hög inkomst, säger Metta Fjelkner.

Rätten att välja skola kan vara problematiskt för barn till låginkomsttagare eller lågutbildade. Metta Fjelkner tar bestämt avstånd från dem som hävdar att rätten att välja skola gynnar alla elever.

– Barn som redan befinner sig i uppförsbacke kommer inte in på de attraktiva gymnasieskolorna, och ges därmed inte samma chans att lyckas. Redan där, från början, slås de ut.

Barnen som presterar sämst i skolan har ofta föräldrar som är ensamstående, invandrare eller långtidssjukskrivna.

Alla har inte möjligheten

Resultaten visar att det inte är alla som har möjlighet att vara de aktiva, väljande föräldrarna. Annat står i vägen, kanske har man fullt upp med den egna situationen, kanske talar man inte svenska och är inte klar över hur den svenska skolan fungerar.

När barn behöver extra stöd i undervisningen har föräldrar rätt att kräva det av skolan. Men långt ifrån alla föräldrar verkar känna till det i dag och få skolor har tillräckliga resurser.

LR vill se ökad statlig styrning

Under Almedalsveckan, där rapporten presenteras, kommer Metta Fjelkner att upprepa LR:s krav att utvärdera kommunaliseringen av skolan.

LR vill se en ökad statlig styrning, för att utjämna skillnaderna mellan olika kommuner och olika skolor. Ett garanti för att alla barn får lika möjligheter att lyckas utifrån sina egna förutsättningar.

– Kanske styr plånboken mer än den borde. Barn med fattiga föräldrar har rätt att lyckas precis lika bra som rika barn. Inkomst ska inte få avgöra hur väl barn lyckas i skolan. Barn som inte klarar sig så bra måste få extra resurser och stöd, säger Metta Fjelkner.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar i dag en rapport om dagens grundskola. Där framgår att bara 77 procent av avgångseleverna i årskurs nio gick ut med minst betyget godkänt i alla ämnen. Metta Fjelkner ifrågasätter varför inte de resterande 23 procenten fått den hjälp de behövde för att bli godkända.