Så klarar du dagispaniken

Förskole- psykologens råd: Stäng dörren och gå!

RELATIONER

Att lämna sitt barn på dagis kan vara traumatiskt. Barnet gråter när mamma och pappa går och föräldrarna ringer personalen varje kvart för att kolla att ögonstenen mår bra. Förskolepsykologen Gunilla Niss ger tips och råd på hur du klarar dagispaniken.

Se till att någon i personalen tar hand om barnet när du går.
Foto: Johanna Pettersson
Se till att någon i personalen tar hand om barnet när du går.

Gunilla Niss har sett många föräldrar komma och gå på dagis under sina 30 år i förskolan. Som förskolepsykolog har hon ofta tagit den första kontakten med nya föräldrar och småttingar. De flesta tycker att det är väldigt jobbigt att lämna bort sitt barn för första gången.

– Många upplever det som mycket svårare än de hade trott. Fram tills att barnet börjar på dagis har man följt i princip varje dag i barnets liv.

Nästan alla barn gråter när de blir lämnade, vilket inte gör det lättare för föräldern.

– Första gången fattar barnet inte riktigt vad det handlar om. Då brukar det fungera bättre. Det blir värre när inskolningen är över och föräldrarna känner sig stressade över att de har en buss och ett jobb som väntar och faktiskt måste gå. Då har många svårt att trösta barnet eftersom de är lika ledsna själva.

Föräldrarna måste stänga dörren

För att personalen ska kunna hjälpa barnet måste mamma och pappa stänga dörren.

– Så länge barnet har föräldrarna inom synhåll jobbar det stenhårt på att de ska stanna. Det är viktigt att man gör upp med personalen så att alla känner sig trygga med hur det ska fungerar när man går.

– Det är också viktigt att inte dra ut på lämningen – det gör det bara värre, säger Gunilla Niss.

Men trots att många barn gråter och upplever obehag när de blir lämnade är det inte någon större fara att lämna bort ett litet barn.

– Normalt mår barnen inte dåligt av att bli lämnade om de inte har upplevt andra traumatiska separationer. Men det är viktigt att låta inskolningen ta tid. Barnen ska vara många och korta dagar på dagis till en början.

Viktigt med små barngrupper

Barn i 3-4 års åldern brukar trivas bra på dagis. Men barn kan vara intresserade av andra småbarn redan i ettårsåldern. Gunilla Niss kan inte ge något generellt svar på hur gammalt ett barn bör vara när det börjar på dagis.

– Det handlar mer om hur man har det i personalgruppen, säger hon.

Tidigare fanns det statliga normer för hur många barn man får vara i en dagisgrupp. Nu bestämmer kommunerna själva och storleken på barngrupperna kan variera stort från ett dagis till ett annat.

– Skräckexemplet är en grupp med 18-20 ettåringar på tre förskolelärare. Det finns dagis som har det på det sättet. Då har man inte möjlighet att ge barnen det bemötande de behöver, säger Gunilla Niss.

Mammor är inte blödigare än pappor

Många föräldrar delar på inskolningen. Det ger dem möjlighet att snabbt lära känna personalen.

– Men jag rekommenderar inte att mamma och pappa kommer varannan dag. Barnet behöver kontinuitet, då är de bättre att de delar upp inskolningen så att de tar en vecka var, säger Gunilla Niss.

Att överlämna inskolningen till någon annan än barnets föräldrar är inte särskilt lyckat.

– Det är viktigt att den som skolar in barnet känner det väl, annars får barnet ingen trygg grund att stå på och blir oroligt.

Det är fortfarande vanligast att mammorna hämtar och lämnar barnen. Och att mamma skulle ha svårare för att lämna bort barnet än pappa förnekar Gunilla Niss bestämt.

– Det är en fördom. Mammorna är inte blödigare än papporna. Vem som har svårast att lämna barnet skiljer sig från familj till familj.

Ulrika Nordin