Startsidan / Wendela / Familj

Så blir du en bättre förälder

Motboken: den nya föräldrabibeln

De visar vägen ut ur junk-djungeln. Maria Borelius och Maria Bloom med alla barnen: Emily, Erica Gustaf, Beata, Erik och Jakob.   De visar vägen ut ur junk-djungeln. Maria Borelius och Maria Bloom med alla barnen: Emily, Erica Gustaf, Beata, Erik och Jakob. Foto: JYTTE NIELSEN

   ”Motboken” (Bonnier Fakta) är en guide för alla föräldrar som vill hjälpa sina barn att må bättre, men som inte vet hur.

Det handlar om att kunna säga nej till godis, läsk, dataspel och teven – men även om hur mamma eller pappa kan locka barnen att lägga sig tidigare, äta nyttigare och leka utomhus.

– Många föräldrar är oroliga för sina barn, men ofta vet de varken hur oroliga de ska vara eller vad de ska göra, säger Maria Borelius som skrivit boken tillsammans med Marie Bloom, yogalärare som studerat näringsfysiologi.

Bokens undertitel är ”Stödbok för familjer i 2000-talet”. Maria Borelius förklarar att dagens mammor och pappor behöver mer stöd än någonsin. Arbetslivet stressar upp föräldrarna som inte finner tid och ork för att stå emot nöjesindustrin och skräpmaten:

– I dag äter vi mat som smakar jättegott i munnen men som våra kroppar inte mår bra av. I dataspelen kan barnen leka kungar, de kan slåss mot drakar och demoner och då blir det inte lika lockande med lekplatser.

Men även om orken är slut måste vuxna ta sitt ansvar för stress- och skräpsamhället, anser Maria Borelius. Det gör föräldrarna bäst genom att stötta och prata med varandra.

– I dag skäms vi i stället. Men vi får inte vara rädda för att vara föräldrar. Föräldrar är änglar i träning och lever ständigt med kampen mot hur det är och hur man vill att det ska vara. Det gör även jag – men det är bara att bryta ihop och komma igen, säger Maria Borelius som själv är fyrbarnsmamma.

  Vilket är bokens bästa tips?

– Att lägga barnet tidigt på kvällarna. Får man ordentligt med sömn före midnatt regleras aptit, humör och självförtroende precis som i ett dominospel. Vill de inte lägga sig så får man förklara vad det handlar om: att de kommer att känna sig gladare, äta bättre och orka mer i skolan och på fritiden. Man måste dela med sig av sin kunskap.

  Finns det ingenting som blivit bättre för 2000-talets barn?

– Jo, tandhälsan. Fluor har medfört en enorm förbättring. Sedan finns det en medvetenhet i dag, vi funderar över barns behov. Det är första steget till handling, säger Maria Borelius.

Hanna Blanksvärd

Namn: Maria Borelius

Ålder: 42

Bor: Strax utanför London

Yrke: Journalist och författare

Familj: Man och fyra barn, 12, 10, 9 och 7 år gamla.

Namn: Marie Bloom

Ålder: 43

Bor: Strax utanför London

Yrke: Ekonom i grunden men jobbar i dag som yogalärare. Har studerat näringsfysiologi.

Familj: Man och två barn, 11 och 10 år.

Det här gör barnen stressade:

 För lite motion, för lite rörelse

 För lite dagsljus

 Luftföroreningar

 Tillsatser i maten

 Mat med mycket kalorier och lite näring

 Överhoppade och snabba måltider

 Trafik

 Höga ljud, konstant ljudmatta

 Infektionsrisker i stora dagis och skolgrupper

 Våld på teve och i dataspel ger aggressiv stimulans

 Dålig ekonomi

 Arbetslöshet

 Utanförskap för familjen

 Socialt tryck från kompisar

 Pendlande

 För lite sömn

 För lite frisk luft

Det här händer i kroppen när barnen blir stressade

 Det bildas ett överskott av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Då ökar även det onda kolesterolet, vilket leder till åderförkalkning.

 Hjärnan släpper ut stresshormonet kortisol. Kroppen tolkar det som fara och förbereder sig för att överleva, som om en svält är på väg, och börjar hamstra fett och energi. Kolesterolhalten ökar och barnet går upp i vikt.

 Stressfetman lägger sig ofta runt magen. Runda barnmagar kan alltså tyda på psykisk och fysisk stress.

 Kortisolet ger sig på insulinet, som ska reglera blodsockret. När insulinet inte kan göra sin uppgift ligger för mycket socker kvar i blodet. För att möta blodsockret producerar barnet mer insulin, vilket leder till diabetes.

 Till slut attackerar kortisolet hjärnan. Seratoninet minskar. Seratonin är en signalsubstans som reglerar lycka och harmoni. För lite seratonin leder till ångest och depression.

Då går det fridfulla systemet i gång:

 När barn äter.

 När bebisen och mamman ammar.

 När vi umgås med människor vi tycker om och känner.

 När vi kramas och myser.

 Vid beröring, vår hud är känslig.

 När vi rör oss utan att pressa för mycket.

 När vi har det varmt och skönt.

 När vi är ute i dagsljus.

 När vi solar ute i värme.

 När vi masseras och när vi masserar.

 När vi känner oss trygga.

 När vi strosar i naturen.

 När vi sover.

 När vi sjunger: Madonna och Alice Tegner spelar ingen roll.

 När vi ägnar oss åt det som är andligt.

Källa: Motboken, Förlag: Bonnier Fakta

Vecka 1 Tanka lite själv först.

Vecka 2 Istället för TV eller dator.

Vecka 3 Massera mera.

Vecka 4 Handla ekologiskt.

Vecka 5 Laga mera mat.

Vecka 6 Rensa ut junket.

Vecka 7 I solen.

Vecka 8 Mat på fasta tider.

Vecka 9 Ge järnet.

Vecka 10 Telefonhälsa.

Vecka 11 Tapas-tipset.

Vecka 12 I ro inför natten.

Vecka 13 Mer sömn före midnatt.

Vecka 14 Rörelseglädje.

Vecka 15 D-vitamin.

Vecka 16 Ta makten över burken – överblick och strategi.

Vecka 17 Ta makten över burken – ta hjälp av barnen.

Vecka 18 Ta makten över burken – hela familjen med.

Vecka 19 Ta makten över burken – action.

Vecka 20 Ta makten över burken – utveckla.

Vecka 21 Se över frukosten.

Vecka 22 Experimentet ”Förr i världen”.

Vecka 23 Frid hemma.

Vecka 24 Slappna av med andning.

Vecka 25 Elektromagnetisk rens hemma.

Vecka 26 Belöna ”tvärtom”.

Vecka 27 Mellanmål.

Vecka 28 Länge leve kokad mat.

Vecka 29 Att slåss för barnen som medborgare.

Vecka 30 Det goda livet utomhus.

Vecka 31 Fullkorn ger mer.

Vecka 32 Godis.

Vecka 33 Att slåss för barnen som konsumenter.

Vecka 34 Att bli en matdetektiv.

Vecka 35 Att ta i barn.

Vecka 36 Vitaminer eller ej?

Vecka 37 Grönt är skönt.

Vecka 38 Öppna hemmet för varma relationer.

Vecka 39 Musik för hälsa.

Vecka 40 Året runt med naturrutan.

Vecka 41 Skapa atmosfär med doft.

Vecka 42 Mat mot övervikt.

Vecka 43 Fina fisken?

Vecka 44 Lära barn välja.

Vecka 45 Handla lokalt.

Vecka 46 Hyperaktivitet.

Vecka 47 Sätt tryck på skolan.

Vecka 48 Kalk.

Vecka 49 Istället för läsk.

Vecka 50 De viktiga fettsyrorna.

Vecka 51 Mer rock’n’roll.

Vecka 52 Sträck ut en hand.

Senaste TV-klippen
Följ wendela
Om Aftonbladet