Sover ditt barn för lite?

1 av 2
RELATIONER

Svenska barn lider av sömnbrist.

Det visar en ny svensk studie preliminärt.

– Sömnbristen kan ge barnen sömnstörningar och sämre hälsa, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt.

1 800 elever mellan 13 och 14 år i Umeå, Gävle och Jönköping fick svara på frågor om mat- och sömnvanor i studien, som gjorts av Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och IPM.

Dubbelt så många elever var ”kvällsbarn” jämfört med de som var ”morgonbarn”, visar preliminära siffror.

Kvällsbarnen sov mindre, var tröttare, klarade sig sämre i skolan och var mer missnöjda med sig själva.

Ofta ont i magen

De åt även frukost sällan eller oregelbundet och gillade inte skolmaten. De hade mer ont i magen och i huvudet jämfört med morgonbarnen. De gick till sängs vid 23-tiden på vardagkvällar och vid 01-tiden på helgerna. Morgonbarnen lade sig cirka tre kvart tidigare.

Hur mycket mindre sover barnen jämfört med tidigare?

– Vi har inga siffror att jämföra med 20-30 år tillbaka. Det tycks dock som om sovrytmen förskjutits framåt två-tre timmar, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi och sömnforskare vid Institutet för för psykosocial medicin (IPM) och Karolinska institutet i Solna.

Att barn i tidiga tonåren sover mindre, äter dåligt och är nedstämda är allvarligt, menar han.

– De får svårare att koncentrera sig, presterar sämre i skolan och kan lägga grunden till framtida sömnstörningar - och ohälsa.

För sömnen har också betydelse för ämnesomsättningen i kroppen, visar nya rön.

– Det är möjligt att sömnbrist på sikt kan vara en riskfaktor att få typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar, säger han.

Svårt att slappna av

Kvällsbarnen tycks även lida av ett slags missnöjessyndrom, menar han.

– Det är obehagligt att känna sig trött. Det gör att många av de här eleverna ”aktiverar sig” genom att bli bråkiga i skolan.

De ökade kvällsaktiviterna får barnen att varva upp i stället för att komma till ro på kvällen, anser han.

– De får för mycket att göra. De tar till sig en livsstil att till exempel spela dataspel och surfa på nätet sent på kvällarna och in på nätterna. Föräldrar kan känna obehag att ta strid med barnen för att de ska lägga sig i tid. Men då gör de barnen en otjänst.

Tonåringar behöver dessutom sova mer på grund av hormonomställningen.

– När de sover mindre ökar dagtröttheten, för de måste ändå upp på morgonen till skolan. Många tar igen sömnbristen genom att sova längre på helgerna. Men det räcker inte för att kompensera hälsoriskerna på sikt.

Ljus påverkar sömnen

I en ny studie på IPM ska man nu se om barns sömn kan förbättras. Elever i ett par klasser i årskurs sju ska få ”ljusbehandling” med kraftigt ljus i klassrummet ett par timmar på förmiddagen.

De ska också skriva kontrakt på att både gå upp och lägga sig tidigare, äta frukost och inte ha för mycket aktiviteter på kvällen.

På natten registrerar en aktivitetsmätare, som liknar ett armbandsur, rörelserna i armen.

– Då får vi ett bra mått på hur mycket de sover. Normalt rörs inte armarna särskilt under sömnen, säger Åkerstedt.

Så mycket sömn behöver de små

Så skapar ni bra sovvanor tillsammans

Ann-Cathrine Björnör Carlsson