Var tredje klarar inte av gymnasiet

RELATIONER

STOCKHOLM

Omkring var tredje elev klarar inte av gymnasiet inom tre år. Var fjärde har inte slutfört studierna efter fyra år.

Men för dem som nått ett slutbetyg stiger betygspoängen.

Anna Barklund, undervisningsråd vid Skolverket, ser positiva signaler i den senaste betygsstatistiken, den som gäller elever som började gymnasiet hösten 1999 och - i de flesta fall - lämnade gymnasiet i våras.

– Av dem som fått ut slutbetyg fortsätter resultatet att bli bättre och en större andel får grundläggande behörighet till högskolestudier, säger hon.

Av dem med slutbetyg var i fjol 86 procent behöriga till högskolan. Betygssnittet låg 13,8 poäng. Betygssnittet varierar mellan program och skolor. Skillnader kan till viss del bero på att olika skolor bedömer elevers insatser olika.

– Det är naturligtvis inte acceptabelt, säger Anna Barklund och säger att Skolverket kommer att uppmärksamma skolorna på detta. Hon pekar också på att skollagskommittén föreslagit att elever ska få rätt att överklaga sitt slutbetyg.

Längre tid

Långt ifrån alla klarar gymnasiet på tre eller fyra år. Andelen som inte gör det har ökat de senaste åren, bland annat beroende på att inträdeskravet till gymnasiet skärpts. De som inte har minst betyget godkänd i matematik, engelska och svenska får räkna med längre tid på gymnasiet. Ändå hade endast 18 procent av dem som började på ett individuellt program hösten 1997 fått slutbetyg efter fyra år. Likaså har närvarokraven skärpts - alltför hög frånvaro kan kosta ett slutbetyg.

Man kan därmed se ett ökat gap mellan dem som har det motigt på gymnasiet och de som klarar sig i mål. Men Anna Barklund påpekar att det återstår att se om eleverna når slutbetyg efter fem år. Den första kullen i dagens system har inte nått dit ännu.

– Den uppgiften kommer att säga konkret vad som egentligen hände.

Språk lockar färre

Då färre 20-åringar klarat av gymnasiet har också andelen högskolebehöriga i hela årskullen minskat de senaste åren. I fjol hade 59 procent grundläggande behörighet, vilket är en minskning med 10 procentenheter sedan 1997.

Statistiken visar också att intresset för språkstudier tycks minska. 29 procent av gymnasieeleverna med slutbetyg hade betyg i B-språk tyska, franska eller spanska förra året, jämfört med 32 procent dessförinnan.

– Det verkar som att elever väljer bort språken till förmån för enklare kurser i andra ämnen i akt och mening att få ett så högt meritvärde som möjligt, säger Anna Barklund.

Anna Lena Wallström/TT