Pojkar bygger och flickor pysslar

Barnen lär sig tidigt vad som anses manligt och kvinnligt

1 av 2
MONSTER OCH DINOSAURIER Viktor Höglund, 5 år, har en favoritleksak framför andra: – Jag gillar dinosaurier mest! Men det är roligt med monster och hajar också. Just nu vill Viktor helst ha den här polisbåten som patrullerar och hajen som hör till.
RELATIONER

Varje år köper vi leksaker för 3,7 miljarder kronor.

Flickorna får dockor och strykjärn, pojkarna polisbilar och biffiga actionfigurer.

Skillnaderna är större i Sverige än i andra länder, visar en undersökning.

Varje år köper vi leksaker för 3,7 miljarder kronor.

Flickorna får dockor och strykjärn, pojkarna polisbilar och biffiga actionfigurer.

Skillnaderna är större i Sverige än i andra länder, visar en undersökning.

Mycket har förändrats sedan 1970-talets unisexidéer. I dag trängs monster, stridsvagnar och polispatruller i leksaksaffärernas pojkavdelningar. På flickornas hyllor lockar babydockor, djursjukhus – och Barbiedockor förstås. Det mesta går i rosa.

– Och så förvånas vi över att tjejer och killar väljer olika till gymnasiet... säger Anders Nelson, doktor i pedagogik. Han jobbar på Sitrec – Stockholm international toy research – på Kungliga Tekniska högskolan.

Han och kollegan Mattias Nilsson studerade leksakerna i 152 barnrum. De fann stora skillnader:

Typiska flicksaker var babydockor, hushållsredskap och sådant som har med omsorg och skönhet att göra.

Typiska pojkleksaker var yrkesredskap, transportmedel och verktyg.

Ju äldre barnen blir, desto mer ökar skillnaderna.

– Könsrollerna var väldigt traditionella. Vi trodde att Sverige skulle vara ett föregångsland, men skillnaderna var större här, säger Anders Nelson.

”Skillnaderna har vuxit”

Han påpekar att de studier från andra länder som de jämförde med gjordes några år tidigare.

– Det kan betyda att skillnaderna blivit allt större de senaste åren.

Av leksaksutbudet att döma ska pojkar lära sig slåss och bygga. Flickorna blir pyssliga barn- och hästskötare.

Hur påverkas barnen av det här?

– Det är inte säkert att en flicka tycker det är roligt att stå i köket för att hon får hushållsredskap som leksaker. Däremot lär sig barnen tidigt vad som ses som ”kvinnligt” och ”manligt”, och hur de förväntas bete sig. De flesta föräldrar handlar inte så här medvetet, utan av vana, säger Anders Nelson.

Han tror inte att barnen själva från början vill ha så olika saker.

– Från att barnen föds behandlar vi dem enligt förväntningar om hur tjejer och killar ska vara. De har inte så stort val, utan ser de möjligheter vi presenterar.

Krister Svensson, chef för Sitrec, säger:

– Om man tror att det ligger i pojkars gener att leka med bilar har något hänt väldigt snabbt – bilar har inte funnits så länge ?

”Kodas in i könsrollerna”

– Det som är negativt är att leksakerna inte alls speglar samhällets diskussion om jämställdhet. Barnen kodas in i könsrollerna tidigt. Till exempel kallas pojkdockor som Actionman inte dockor utan ”figurer” –”dockor” är ett begrepp som hör till omsorg, och den starke idealmannen kan inte vara mjuk.

Varför är det då så här?

Mycket samverkar: hur föräldrar vill göra ”riktiga” pojkar och flickor av sina barn, hur tidningar, tv, musik, reklam och film framställer de olika könen, vad barnen önskar sig – och hur utbudet ser ut.

– Företagen vill förstås sälja så mycket som möjligt, och marknaden blir större om det är så här uppdelat, säger Anders Nelson.

Finns det något positivt med att flickor och pojkar får så olika saker?

– Ja, utvecklingspsykologiskt hjälper det barnet att få fram karaktären på sitt kön. Under lång tid behöver barnet tydliga gränser. Det negativa är att det finns en maktdimension – den manliga inriktingen har större makt och status långt upp i livet , säger socialpsykolog Lars-Erik Berg.

– Det förskräckliga är också om man aldrig kan överskrida rollerna.

Varje barn har 540 leksaker

Cecilia Gustavsson