Ingen napp för barn som ammas länge

RELATIONER

LUND

Barn som ammas länge säger i allmänhet nej tack till snuttefilt, tumme och napp.

Deras föräldrar upplever dem som struliga med sömnen och krångliga med maten. Men vid fem års ålder har de uppnått en högre utvecklingsnivå än barn som fått bröstet en kort tid.

Lundapsykologerna Margareta och Lennart Viberg lägger i maj fram en gemensam doktorsavhandling om det som psykologer kallar övergångsobjekt. Detta kan vara en gammal trasa eller något gosedjur, ja, egentligen nästan vad som helst. Gemensamt för övergångsobjekten är att barnen knyter an till dem och ger dem en alldeles speciell laddning.

Med hjälp av snuttefilten eller favoritnallen blir det lättare både att somna och att skiljas från mamma och pappa.

Bara hälften

Det är bara hälften av alla barn som har ett sådant älsklingsföremål, visar Lundaforskarnas undersökning bland 120 barn som föddes för tio år sedan.

De kunde spåra en tydlig koppling mellan hur länge barnen ammades och deras behov av övergångsobjekt. Få av de barn som ammades under längre tid än åtta månader tydde sig till övergångsobjekt. Dessa barn avstod också i större utsträckning från tumme och napp.

Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som visat att övergångsobjekt är mindre vanliga i kulturer där mammorna bär sina barn nära kroppen och har barnen hos sig om nätterna.

De barn i Lundastudien som ammades länge utmärkte sig på flera sätt. De var mer föräldrabundna, hade oroligare nattsömn och var svårare att mata, visade intervjuer med föräldrarna. Föga överraskande var det också svårare att avvänja dem från bröstet.

Motpol

Motpolen i undersökningen utgjordes av de barn som sög på tummen. De var, enligt föräldrarnas beskrivningar, mindre skrikiga, hade bättre nattsömn och var lättare att lämna, exempelvis på dagis.

De barn som använde napp låg mittemellan dessa båda poler.

– Barn som ammas blir pockande. Det kan vara så att amningen speglar en beredskap hos mamman att låta sig störas, att barnet känner att det kan störa. Tumsugarna klarar sig mer själva, säger Margareta Viberg till TT.

Samtidigt visar undersökningen att de barn som ammats länge några år senare klarade sig avsevärt bättre i den skolförberedande undersökning som de fick gå igenom vid fem års ålder. I den gjordes en allmän utvecklingsbedömning, där man tittade på fin- och grovmotorik, verbal och social förmåga.

– Det finns ett väldigt starkt samband mellan amningens längd och den generella utvecklingsbilden vid fem års ålder, säger Lennart Viberg.

Cecilia Klintö/TT