Upptäckten som löste livets gåta

50 år sedan forskarna avslöjade DNA-spiralen

RELATIONER

Det är livets viktigaste molekyl. I år är det 50 år sedan DNA-spiralen

upptäcktes - strukturen som bär genetisk information vidare från generation till

generation. Aftonbladet reder ut vilken betydelse DNA-molekylen har fått.

- Vi har upptäckt livets hemlighet.

Det utbrast Francis Crick till kollegan James Watson när han stegade in på Eagle pub i Cambridge en lördag i februari 1953.

Vi förstod att vi hade rätt eftersom modellen var så vacker, har James Watson senare sagt.

Vacker för att strukturen var så sinnrikt enkel.

Ämnet DNA upptäcktes redan i slutet av 1860-talet av biokemisten Friedrich Miescher.

- Men han förstod aldrig dess funktion, säger Ulf Lagerkvist, professor emeritus

i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet som skrivit en bok om DNA-molekylens pionjärer.

Revolutionerande modell

Först 1944 kom Oswald Avery med bevis för att DNA var vår arvsmassa. Men fortfarande visste ingen hur molekylen fungerade. Eller hur den såg ut.

Watson och Crick resonerade sig fram till den rätta strukturen - utan att egentligen göra ett enda experiment.

- Deras upptäckt byggde på andras iakttagelser, säger Ulf Lagerkvist.

Men modellen var revolutionerande.

DNA-molekylen består av två strängar som är spegelbilder av varandra, som en

vriden repstege. De båda strängarna hålls samman av fyra kvävebaser (A, C, T och G) som paras två och två.

- Det är den komplementära parningen som är den stora grejen. A paras alltid med T och C alltid med G. Varje sträng blir som en kopia av den andra, säger Ulf Lagerkvist.

Den inbördes ordningen mellan bokstäverna utgör den genetiska koden. Som ett blixtlås kan dubbelsträngen öppnas och nya kuggar byggas på till två helt nya dubbelsträngar. Så förs den genetiska informationen vidare från generation till generation.

Genialiskt. Och vackert, som Watson sa.

Kan förebygga sjukdomar

Den lilla strängmolekylen har revolutionerat biologin och medicinen.

- Vi har fått praktiska möjligheter att behandla, diagnostisera och förebygga genetiska sjukdomar, säger Ulf Lagerkvist.

Att göra genanalyser på en person är lätt i dag.

- Det finns ett moraliskt dilemma med möjligheten att enkelt göra genanalys på vem som helst.

Vetskapen att man har anlag för en viss sjukdom, till exempel åderförkalkning eller alzheimer, gör att man skulle kunna anpassa sin livsstil och kanske undvika att sjukdomen bryter ut.

Å andra sidan kan en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag använda samma kunskap mot dig.

50 år har gått sedan upptäckten. Vet vi allt om DNA nu?

- Det finns alltid mer kvar att lära sig. Men jag skulle bli högst förvånad om strukturen visar sig vara i grunden felaktig, säger Ulf Lagerkvist.

Eva Barkeman