Barnlediga pappor – ta plats vid bordet

Mammornas gemenskap är en sluten värld – män släpps inte in

RELATIONER

Bara 16 procent av föräldraledigheten tas ut av papporna. Är det så konstigt?

Inte alls menar jämställdhetskonsulten Ingemar Gens.

– Det är ett under att så många pappor trots allt tar ut föräldraledighet. I dag lägger man allt ansvar i den här frågan på oss. Männen ska automatiskt ta sig i kragen och förändras men vi får aldrig något stöd.

Lars Plantin har skrivit en doktorsavhandling om faderskap. Själv är han pappa till Gustav och Anna.
Foto: Krister Hansson
Lars Plantin har skrivit en doktorsavhandling om faderskap. Själv är han pappa till Gustav och Anna.

Lars Plantin vid Malmö högskola har skrivit doktorsavhandlingen ”Mäns föräldraskap – om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet”.

– Majoriteten var nöjda men en del tyckte också att det var jättetradigt att vara föräldralediga. De tyckte att det var jobbigt att hamna utanför det sociala nätverk som män har på jobbet.

Klagar och kritiserar

– Det finns en kvinnlig norm kring föräldraskapet och många kvinnor var kritiska till männens insatser. En kvinna i avhandlingen klagade till exempel på mannens städning och att han la sig och vilade när han kom hem från jobbet. Men att han skjutsade barnen till träning alla vardagarna i veckan och till matcher på helgerna nämnde hon bara i en bisats.

Makten i sandlådan

Att vara det underrepresenterade könet är problematiskt. Titta bara på de kvinnor som slagit sig in i styrelser och till toppositioner inom näringslivet. Och hör hur de tvingas anpassa sig till manliga koder och normer.

I barnledighetens sandlåda är det den omvända världen. Här är det matriarkatet och dess värderingar som styr. Men det är näst intill tabu att prata om det.

Eftersom papporna bara tar ut 16 procent av föräldraledigheten är chansen dessvärre ganska liten att papporna i gruppen kommer att vara lediga samtidigt. Hur väl rustade är då männen för den kvinnliga gemenskapen på BVC, lekplatser och öppna förskolan? Dåligt, menar jämställdhetskonsulten Ingemar Gens.

Fattar inte språket

– Man förväntar sig att män ska uppföra sig som kvinnor. Men själva definitionen av att vara man är att inte vara kvinna. Det gör det väldigt svårt för män att gå in där kvinnor är. Deras nisch blir så liten, säger han.

Sedan har vi språkförbistringen.

– Kvinnor är extremt lyhörda mot varandra och använder sig av en kodvärld av underförståelse som man som man hela tiden trampar över. För en man är det ofta väldigt tärande och många gånger förstår han inte ens vad som sägs.

Mammagemenskapen är också ofta en ganska sluten värld som det kan vara svårt för en ensam man att slå sig in i.

– Jag fick själv aldrig följa med och fika när mammorna gick hem från sandlådan, säger Ingemar Gens.

För mycket debatt

– Det är svårt för EN man att få tjugo mammor att ändra sig. Allt bygger på att det finns en välvilja. ”Nu finns det en man med och då får vi strama upp oss och bjuda in honom.” Men många kvinnor säger själva att de har svårt att släppa in männen.

Det är för mycket debatt om pappaledighet och för lite konkreta åtgärder, tycker Ingemar Gens och förslår:

Barn och relationer som skolämne.

Ekonomiska morötter för pappor som tar ut längre ledighet.

Lagstiftning om individuell föräldraförsäkring.

Vilka lägger beslag på de soligaste bänkarna på lekplatsen – mammagängen eller de ensamma papporna? Är det actionrullar eller kärlekskomedier som visas när biograferna satsar på barnvagnsbio? Pappor ska ta ut föräldraledighet. Det är en uttalad politisk önskan. Men vad händer när män ger sig in på traditionell kvinnomark? Vilket stöd får de? Hur jämställd är egentligen föräldraledigheten?

Anna Larsson