Trebarnsfamiljen: Man behöver inte skrika för att höras

Tre små spelevinkar gör att mamma Ingela och pappa Hans har fullt upp.
Foto: Björn Elgstrand
Tre små spelevinkar gör att mamma Ingela och pappa Hans har fullt upp.
RELATIONER

 Det är svårt att få tiden att räcka till hemma hos familjen Jensen-Boman. Både Ingela och Hans jobbar heltid, och när dottern Erica var 19 månader kom tvillingarna Simon och Martin.

– Erica är en liten tuff och verbal tjej, som snabbt lärde sig att ta plats när hennes bröder kom. Och tvillingar – det blir ju dubbelt upp med allt. Dessutom är det två livliga små killar, säger Ingela.

Och det är Ingela glad för. Men ibland är det lagom roligt.

– Vi står ju mitt uppe i striden om vem som ska höras mest och högst. Våra barn är livliga, pratsamma och fruktansvärt högljudda. Vår familj hörs nog över hela byn!

Nu försöker de jobba ner volymen hemma. Hon och Hans talar tyst, för att visa att man faktiskt inte behöver skrika för att höras. Och som mamma jobbar hon med att få kraft bakom sina nej.

– Jag har kommit på mig själv med att säga nej i tid och otid, ibland utan att ens ha lyssnat på vad det är jag säger nej till.

– Nu är jag mer noga med att motivera mig, säger Ing-ela.

Läggdags och matstunder har varit minst sagt stökiga. Den högsta drömmen för Hans och Ingela just nu är en lugn och stilla familjemåltid. Och att få lite avlastning någon gång så att de kan gå på bio – utan barn.

Men en ventil har Ingela i tvillingföreningen i Enköping, där familjen bor. Där träffas traktens tvilling- och trillingföräldrar regelbundet för att prata – och prata av sig.

Familjen Jensen-Boman

Camilla Svenonius (sondag@aftonbladet.se)