Nu föder vi barn igen - men senare

SCB: Svenskarna väntar allt längre innan de blir föräldrar

RELATIONER

Det föds allt fler barn i landet. Men svenskarna väntar samtidigt allt längre i livet innan de blir föräldrar, visar ny statistik från SCB.

Under förra året föddes 99157 barn i Sverige - en ökning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Det var samtidigt andra året i rad som antalet nyfödda barn var större än antalet personer som avled.

Men statistik från Statistiska Centralbyrån, som presenterades på fredagen, visar samtidigt att de svenska förstföderskorna och förstagångspapporna fortsätter att bli allt äldre.

Genomsnittsåldern för kvinnor var förra året 28,8 år och för männen 31,2 år. För både männen och kvinnorna innebar det en ökning med 0,2 år jämfört med 2002.

Färre år mellan barnen

Trenden har hållit i sig i många år - genomsnittsåldrarna har ökat kontinuerligt sedan mitten 1970-talet.

Den tidsperiod som ägnas åt barnalstrande har dock minskat något. För drygt 30 år sedan gick det i genomsnitt 5,5 år mellan barn ett och barn tre - i dag har den siffran krympt till 4,5 år.

För att en befolkning ska hållas konstant behöver dess kvinnor föda i genomsnitt 2,1 barn. Men det är fortfarande en bit kvar innan svenska folket fullt ut ska kunna reproducera sig självt. Ett tag i början av 1990-talet nådde fruktsamheten tillräckligt hög nivå. Men med förra årets nivå får kvinnor i Sverige bara 1,7 barn i genomsnitt.

Senare giftermål

Trenden med ett allt senare familjebildande slår även igenom i statistiken gällande giftermål. Även här väntar svenskarna allt längre innan de slår till, enligt SCB.

Kvinnor är i dag i genomsnitt 31,3 år när de gifter sig första gången - männen 34 år. Båda siffrorna innebär en ökning jämfört med 2002 - då var svenskarna i genomsnitt ett drygt halvår yngre när de första gången blev herr och fru.

TT