Inga vanliga Svenssons

Höns, katter, hundar, påfåglar, hästar, grisar, en boaorm - och 14 barn!

1 av 3 | Foto: André De Loisted
Visst är de Svenssons - men inte den vanliga typen.
RELATIONER

Hon fick sitt första barn när hon var 19. I dag har hon 14.

–  Jag trivs med att ha mycket att göra, säger Anneli, 41.

Söndag bodde en dag hos storfamiljen Svensson i Glimåkra.

– Jag hittar inga strumpor, ropar Mattias, 14, när vi kliver in i hallen – som är ett hav av skor och jackor.

Han letar medan vi trixar oss förbi. De tre hundarna rusar mot oss och hälsar.

Klockan är inte mer än sju på morgonen, men alla är uppe och det är minst sagt rörigt. Tio barn är hemma, sex barn ska till skolan. Tre är sjuka och en ska till praktikplatsen. Några sitter fortfarande runt köksbordet och äter frukost. Minstingen Timmy, 3, sitter i mamma Annelis knä och snörvlar. Han är jätteförkyld men strålar ändå av lycka.

”Jag ville ha sju”

Timmy är allas gunstling – han är sist i raden och nu blir det inga fler syskon. Det vet alla. Mamma har steriliserat sig. Läkaren har sagt att hennes kropp inte klarar fler förlossningar.

– Jag vet inte varför det blivit så många. Jag ville ha sju men så fort de har börjat gå och det blivit tomt på armen har jag velat ha en till, säger hon.

– Jag skulle inte orka med fler syskon, säger Mattias medan han springer förbi.

Han letar fortfarande efter strumporna. Och nu börjar det bli riktigt stressigt. Om tio minuter kommer skolbussen och ingen är klar. Jakten efter hårband, gympapåse, fotbollsskor och vantar är i full gång.

Skolan — en mil bort

Anneli går till hallen och hjälper till.

– Här finns orange, lila och rosa vantar. Men bara vänsterhänder. Vad har hänt? frågar hon uppgivet.

Mimmi, 6, tittar oförstående tillbaka. Det blir inga vantar den här dagen.

Mitt i röran kommer maken Tommy och undrar var bilnycklarna och plånboken är. Anneli vet var han ska leta.

Plötsligt är alla utanför dörren och det blir väldigt lugnt. Anneli häller upp lite te åt sig själv och säger till Mattias, som nu letar efter gympapåsen, att skynda sig.

– Strunta i den, det är bättre att du kommer till skolan.

Han lomar ut. Fem minuter senare är han tillbaka. Han missade bussen.

Familjen bor i ett rött trähus på landet med uthus och stall. Det bor cirka 600 människor här i Boalt . Närmaste skola och affär finns i Glimåkra en mil bort.

”Jösses vad vi äter”

Maria, 15, och Emelie, 7, sitter i soffan med filten om sig. De är febriga och förkylda och får vara hemma i dag. Anneli letar i sin adressbok efter rätt telefonnummer för att sjukanmäla dem.

– Melissa, Michelle?? vilken klass går du i? ropar hon till Emelie.

– F2A, svarar hon.

Anneli ringer, men säger ändå fel. Emelie himlar med ögonen.

I dag ska Anneli storhandla, det gör hon alltid den 20 i varje månad. Familjen lever på en inkomst, 9?500 kronor efter skatt, och 13?000 kronor i barnbidrag. Hälften går till mat.

– Ja, jösses vad vi äter, säger Anneli. Själv äter jag bara när jag har tid. Jag bakar allt bröd själv och det tjänar vi en del på.

Påfåglar i trädgården

Anneli har inte körkort och i dag har maken Tommy stannat hemma några timmar på morgonen för att skjutsa Anneli till storköpen i Älmhult.

Ibland är det sonen Tobias, 18 år, som kör.

– Vi har lite att göra på jobbet, förklarar Tommy.

Han jobbar med bilvård i Hässleholm och efter stormen i södra Sverige har kunderna blivit allt färre.

Rullar igång bilen

Vi går ut och möts av tre kattungar som sitter i vagnen på verandan.

Deras jamande överröstas snart av påfåglarna som går i hönsgården och skriker.

Tommy har parkerat bilen strategiskt i en liten lutning så att han kan rulla igång den.

– Det är väl typiskt. Man jobbar med bilar men har aldrig tid att fixa sin egen, säger han.

Tommy är far till de tre sista barnen i kullen. När han träffade Anneli hade hon 11 barn.

– Jag berättade det inte för morsan på en gång. Hon har svagt hjärta, förklarar han.

Själv tvekade han aldrig och relationen med Christer, Annelis första man, är god. Christer bor några hundra meter bort och alla kommer och går i husen. Fyra av barnen har flyttat hem till Christer och de två äldsta flickorna har eget boende. En av dem, Marion, 20, har dessutom två egna barn.

Anneli har oftast åtta barn hemma. Den här natten har hon haft tio. Och i helgen var Tommys äldre dotter Stina, 22, från Lund på besök. Nästa helg kommer hans son Tobias, 18.

– Jag har en komihåglapp med alla födelsedagar, säger Anneli innan hon hoppar in i bilen.

Vi kör till Willys. Tommy parkerar i en lutning och Anneli springer vant fram i gångarna. Någon lista har hon inte med sig – den finns nedskriven i minnet. Och det går verkligen undan. Anneli vet exakt vad hon ska ha.

Ögon i nacken

Timmy, 3, vet också vad som väntar om man sköter sig i affären – han får åka tåg.

– Jag försöker vara rättvis, men de andra barnen vet att Timmy är mycket sjuk och tycker att det är okej att han får lite extra. Sist jag var ute med något av de andra barnen såg vi en skräckfilm på bio, säger Anneli.

Kassarna packas in i bilen och vi kör hem. Barnen hjälper till. Men när alla sliter i kassarna sätter Anneli stopp.

– Man måste ha ögon i nacken, säger hon när Mattias råkar lägga köttfärsen, som de ska äta till kvällsmat, i frysen.

Fick diskmaskin i julas

Köket är enkelt och inte särskilt välutrustat, men Anneli är nöjd. Hon verkar inte lägga så stor vikt vid prylar eller att hemmet ska se perfekt ut.

– Jag har handdiskat i sju år, så när jag fick diskmaskin i julas blev det tid över till annat. Men jag gillar när det är mycket, jag blir rastlös när jag har lite att göra.

Medan vi tar en titt på hästarna i hagen slänger Anneli ihop en kladdkaka som är den godaste jag smakat. Men barnen tar hellre av kexen.

– Vi är trötta på kladdkaka, förklarar de.

De stora barnen kommer med skolbussen och Melissa, 9, sätter på en tvättmaskin. Hon ska snart på fotbollsträning och pappa Christer ska skjutsa henne.

De andra barnen visar stolt Melissas nya fotbollsskor, hon är den enda av dem som har en aktivitet på fritiden.

Anneli börjar steka köttfärs och snart kommer Tommy hem. Han är dämpad och berättar att någon på jobbet kanske måste permitteras, troligen blir det han.

Vad ska du göra då? undrar jag.

– Gå hemma, svarar han.

Men då protesterar Anneli.

– Nej, tack! Jag är van att klara mig själv.

Att snubbla över en karl i köket är inget hon ser fram emot – det är tydligt.

De som är hemma får mat

Alla som råkar vara hemma vid sextiden får äta mat. I dag är de tio runt bordet. Mattias, 14, Robin, 11, och Maria, 15, äter framför tv:n. Familjens boaorm får äta en råtta var fjortonde dag.

Något större privatliv finns inte hos familjen Svensson. De äldre barnen har egna rum, men fem sover i föräldrarnas rum. Emelie visar hur Tommy låter när han snarkar på nätterna.

Anneli skrattar och säger att det är dags för tandborstning. Hon känner på sig att de får åka till sjukhuset i natt med Timmy, 3, som har krupp.

Och mycket riktigt. Hon får några timmars sömn innan det bär iväg till sjukhuset i Kristianstad. Under tiden sover vi andra gott.

Familjen Svensson- Dahlberg:

Så här mycket mat handlar Annelis storfamilj varje månad

Så här ser Annelis dagsschema ut:

Ann Jonsson