När barnens idrott blir blodigt allvar

Experten: – Att ha roligt har blivit underordnat att vinna

RELATIONER

Barn segnar ner och dör när de spelar fotboll. Tioåringar tvingas träna till tio på kvällarna.

I allt lägre åldrar krävs specialsatsningar.

Vart är den farliga, hårda barn- och ungdomsidrotten på väg? Söndag granskar den och hjälper dig att undvika de värsta fällorna för ditt barn.

Foto: AP

Förr drog kompisarna ner till närmsta fotbollsplan och lirade en stund på kvällen – bara för att det var kul.

Så är det inte längre.

– I dag handlar idrott om att vinna, inte om att ha roligt och må bra. Det är tyvärr underordnat, säger Staffan Karp, pedagogikforskare vid Umeå universitet.

Elitidrotten är föredömet, och det leder till en rad olika problem. Ett är skadorna.

– De tre, fyra senaste åren har jag fått en ny patientkategori – idrottsskadade elva- och tolvåringar. Skadorna beror på att barnen drivs för hårt. De tränar för mycket, med för hög intensitet och trycket från tränaren är för hårt, säger sjukgymnast Lars Krafft på Arena Rehab.

Och det håller – förvånande nog – tränarna själva med om.

– En undersökning visar att majoriteten av tränarna anser att träningarna är för ansträngande för barnen. Men få av dem gör något åt det, säger Christian Augustsson, doktorand i pedagogik vid Karlstads universitet.

När till och med tränarna ser tendenserna, men inget gör... Exemplet visar tydligt hur svårt det är att vända skutan.

Fokus ska ligga på lek

Men receptet är faktiskt enkelt. Fokus inom barnidrott måste ligga på lek och på att ha roligt – något som dessvärre både föräldrar och tränare ofta tappar bort. Kanske redan under första träningsåret.

I stället blir resultatet viktigare än allt annat.

– Barn måste få utrymme till att göra ingenting. Med täta träningar försvinner friheten att sänka tempot och bara vara.

Ännu värre blir det om barnet tränar sent på kvällen eller tidigt på morgonen.

– Barn behöver 10-12 timmars sömn och måste hinna gå ner i varv. Sådana träningstider är svårt att få ihop med ett barnliv.

Träna lagom, och bara när det är roligt, är alltså medicinen. Det innebär lösare tyglar, lägre tempo och ett aktivt lyssnande på barnen.

Men då måste synsättet vara gemensamt för hela klubben, annars knackar genast nästa problem på dörren – utslagningen.

– Vi vill att barn ska kunna välja att hoppa över träningen någon gång för att fika hos mormor i stället, säger Mattias Hjelmberg på Riksidrottsförbundet.

Så är det inte i dag.

Ett barn som inte har varit med på alla träningar får ofta inte spela match på helgen. Eller så ratas barnet bara för att det inte håller måttet.

Tröttnar istället för att protestera

Få barn protesterar. I stället tröttnar de oftast och slutar med idrotten. Men barn som slutar av den anledningen mår inte bra.

– Att sitta på bänken match efter match ger ingen bra självbild. I vuxen ålder leder liknande situationer, alltså sådana som man själv inte kan påverka, till utbrändhet, säger Staffan Karp.

Samtidigt bör givetvis sägas att barnidrott även är av godo. Fetma, ständigt dataspelande och för lite fysisk aktivitet är några av vår tids stora barnhälsoproblem. Där gör idrotten stor nytta.

När blir barnidrotten skadlig?

– När föräldrapressen blir för stor, träningen blir alltför inrutad och specialiseringen börjar för tidigt, säger Christian Augustsson avslutningsvis.

6 barn har dött när de har idrottat 2005 – hittills

Hjärtfel en vanlig orsak

Sofia Wadensjö Karén