Svenska pappor gnäller alldeles för lite

Arne Höök: Far har gått på knäna länge

RELATIONER
Arne, Eddie och Ellen.
Foto: Morgan Norman
Arne, Eddie och Ellen.

Vi går på knäna! Så utgöt sig svenska pappor förra veckan i Aftonbladets förträffliga artikelserie ”Sega damer”. Fredric, 32, efterlyste logistikutbildning för att klara transportbehoven i sin tvåbarnsfamilj. Robert, 29, förlorade sitt sociala liv när han blev pappa.

Jag saknade Johnny Depp bland rösterna, han beskrev upplevelsen av sin ettåring ”som att bli sambo med en mycket liten alkis”.

Men att pappa är pressad är ingen nyhet. Redan i slutet av 90-talet gjordes undersökningar om tidsanvändning som visar att ingen svensk har en tyngre dag än en småbarnspappa – räknar man ihop betalt och obetalt arbete blir veckoarbetstiden längre än för mammorna.

Far har gått på knäna länge, många av oss vandrar nu på meniskerna.

Mer fascinerande är att det alltid tycks komma som en överraskning för en nybliven pappa. När vi väl insett hur stor förändringen blev blir stoltheten och lyckan över ungarna just det bränsle som driver oss att släpa hem ännu mer bröd till köket.

Det är förmodligen inte det bästa sättet att visa kärlek, tid slår pengar i alla nära relationer.

Om är ett svårt ord, men om vi kunde förmås förstå vad ett pappaliv innebär redan under hennes första graviditet, tror jag mycket skulle se helt annorlunda ut.

Debatten om föräldraförsäkringen skulle handla om vad den var tänkt för – tid med de minsta barnen – istället för om mäns och kvinnors ojämlika löner. Våra boendemönster skulle förändras: istället för att köpa hus och bostadsrätter skulle unga farsor kräva hyresrätter, där vänliga kvinnor och män från Svenska Bostäder reparerar allt som går sönder. Klistersnibben på blöjorna skulle anpassas till ett manligt tumgrepp och driftiga studenter från Handelshögskolan skulle lägga grunden till ett av Sveriges mest lönsamma tjänsteföretag: ett riksomfattande nät av bra barnvakter.

På längre sikt tror jag vi skulle få män som krävde att få bli pappor tidigare, innan den så kallade karriären anpassats till ett barnlöst liv och borrmaskinen vuxit fast i högerhanden.

Tycker ni jag gnäller? Helt rätt! Svenska pappor gnäller alldeles för lite, vi stretar på med korsbanden som sulor, för det är inte riktigt manligt att klaga på läget. Följden blir att vi lägger debatten om ett bättre samhälle för föräldrar och barn på kvinnor ensamma.

Jag vet inte hur manligt det är. Men nu är pappa trött och orkar inte. När det här skrivs är det 45 minuter kvar till hämtning på dagis, vidare färd till upplockning efter gitarrlektion, handling på Coop och tillagning av middag, innan jag går på mitt skift på tidningen som börjar 18.00.

Det känns som det är mycket, och när det är det växer det ut horn i pannan på mig och jag börjar grunna på hur man SNABBT skulle kunna lösa världsproblemen i en modern familj.

Tre förslag står i spalten.

3 idéer för familjepolitiken

Arne Höök, journalist och pappa till Eddie och Ellen.