”Responsen har varit sanslös”

Fredrik Eriksson bloggar om sin dotter Mira – som svävar mellan liv och död

RELATIONER

Mira fick den tuffaste start i livet som man kan tänka sig.

Hon föddes med diafragmabråck och innan hon föddes sa läkarna att det var osäkert om hon skulle överleva.

Som ett sätt att ventilera sina känslor har Miras pappa Fredrik startat bloggen "Mira vår kämpe" för att berätta vad han och hans familj går igenom.

Den 7 augusti fick Fredrik och Ulrika Eriksson sitt första barn, Mira. Redan på ultraljudet kunde läkarna konstatera att barnet hade ett bråck på skiljeväggen mellan bukhålan och bröstet och att hon skulle få stora problem när hon föddes.

Idag är Mira snart tre månader gammal. Hon har låg lungkapacitet, dåliga levervärden och har opererats flera gånger. Efter att ha bott på sjukhuset i två månader så är Mira och hennes föräldrar nu hemma i Timrå, dock med hjälp av ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet).

Fredrik, varför började du blogga om Mira?

– Bloggen blev ett sätt för mig att skriva av mig, för som kille pratar man ofta inte om sina känslor. Tanken var att Mira - om hon överlevde, vilket hon tack och lov gjorde - skulle få veta vad hon varit med om. Bloggen fungerade också som en förmedlingskanal till vänner och arbetskamrater som gick in och läste hur det gick för oss när vi var på sjukhuset. På så sätt så fick många reda på hur det gick utan att direkt prata med oss. Men om jag ska vara helt ärlig så visste jag inte riktigt vad en blogg var när jag började.

Vad hoppas du uppnå?

– Ingenting egentligen. Min tanke var att skriva av mig och få allt på pränt till Mira en vacker dag. Jag vill ha våra upplevelser nerskrivna till henne så hon kan få läsa våra tankar om den här jobbiga tiden när hon blir äldre. För man glömmer och förtränger, det märker jag själv när jag går tillbaka och läser.

Vad har du fått för reaktioner?

– Mira har haft ett stöd som är helt enormt. Responsen har varit sanslös. Jag och Ulrika är rörda till tårar. Vi har fått så många stärkande kommentarer genom hela vår resa. Det är ofattbart och det har betytt jättemycket. Jag kunde inte i min vildaste fantasi drömma om att så många vänliga människor skulle följa oss och det har gett oss mycket kraft när vi har haft det som tyngst. Vi har till och med fått gåvor till Mira i form av en superfin stickad tröja av Babsan, ett underbart fint lapptäcke av Piraya och sedan så har vår kära Vendettabettan överlämnat ett enormt fint kollage med ”vågen” som hon drog i gång där jättemånga gick in och skrev en liten rad till Mira.

Vad har du för tips till andra som vill börja blogga om jobbiga personliga ämnen?

– Tipset är väl att man kan på ett anonymt (om man vill) sätt kan förmedla/få utlopp för sina känslor. Sen så kan man få ett enormt fint stöd av väldigt många underbara människor. Man kan även få kontakt med personer i samma situation, utbyta tankar och funderingar.

Hur mår Mira just idag?

– Relativt bra. Hon har fått kommit hem till oss nu fast hon har fortfarande en hel del mediciner och syrgas. Hennes mage krånglar fortfarande och hon har problem med att gå upp i vikt. Men annars så har hon gjort enorma framsteg de senaste veckorna. Tyvärr så är det förkylningtider nu och om Mira skulle åka på en förkylning så är risken överhängande att hon hamnar på ruta ett igen med respirator och sjukhusvistelse, så det är vi livrädda för just nu.

Utdrag från "Mira vår kämpe" 10 augusti 2006

Anna Swantesson