Tilles familj hoppas igen

Nu ska Liam, 9, få ett friskt syskon

Någon väntar I Therese Vesterlunds mage ligger en liten person, tester har visat att fostret är friskt och familjen Vesterlund Svenson ser fram emot ett syskon till Liam, 9.
Foto: Ralf Bergman
Någon väntar I Therese Vesterlunds mage ligger en liten person, tester har visat att fostret är friskt och familjen Vesterlund Svenson ser fram emot ett syskon till Liam, 9.
RELATIONER

Therese Vesterlund, 32, grät av ångest när hon fick beskedet.

Tille – som dog i en genetisk sjukdom – ska få ett syskon.

– Barnet kunde ha fått en dödsdom över sig, det var en sån lättnad när jag fick veta att det är friskt.

Tille hann bli 6 månader innan sjukdomen tog hans liv.
Foto: Eva-Lena Olsson
Tille hann bli 6 månader innan sjukdomen tog hans liv.

Tilles liv blev en snabb färd mot döden.

Bara sex månader gammal dog han i den ärftliga sjukdomen epidermolysis bullosa, EB.

Tusentals läsare följde hans öde i Aftonbladet och på familjens nätdagbok fram till hans stilla insomnande i april i år.

Ångestbesked

Det var med kraftig ångest som Therese Vesterlund, 32, och sambon Nicklas Svensson, 31, i slutet av sommaren fick veta att hon är gravid igen.

Therese hade inte hunnit påbörja sin planerade PGD-behandling, där läkare kan säkerställa att det blir ett barn utan EB.

– Jag hade gått en dag över mensen och visste direkt. Skit! tänkte jag.

– Det var som att leka rysk roulett med en kula i en pistol med plats för fyra skott. Det var en risk på fyra att jag skulle få en dödsdom mot mitt barn.

Vågade inte berätta

Therese och Nicklas vågade inte berätta för de närmast anhöriga och vännerna.

– Vi såg ingen annan väg. Vi pallade inte att de skulle behöva må dåligt igen. Om vi berättat hade vi också fått leva i totalt kaos där folk hade hört av sig varje dag och varit oroliga och jätterädda.

Therese gjorde ett moderkakstest för att se om barnet led av EB.

– Om det vore sjukt skulle vi ha gjort en abort för då hade det varit dött inom ett år, till hundra procent. Det ville vi inte utsätta oss för igen.

Bilder på Tille finns på kylen

Det gick tre månader av ångest innan testsvaren kom i måndags.

Barnet är friskt.

– Jag bad dem ringa Nicklas med beskedet för jag klarade det inte. När jag kom hem från jobbet kom han fram och kramade om mig.

– Först grinade jag väl ett tag, av lättnad. Sen berättade vi för nära och kära vilket var otroligt skönt.

Hur tänker du på Tille i dag?

– Jag har kvar bilder på kylskåpet och stod och kollade och kände: Nu får du faktiskt ett syskon.

– När vi tänker på Tille tänker vi bara på de roliga stunderna. Vi gråter ibland, men vi är inte ledsna inombords. Vi får vara glada för den korta tiden vi fick tillsammans.

En ärftlig sjukdom

Blogg:

Läs om Tille:

Claes Petersson