Tack för maten, stjärnkocken!

Fredrik Erikssons recept gör succé i skolmatsalen

Ser på barnen som gäster Fredrik Eriksson tycker inte att det är skolans sak att vänja barnen vid nya maträtter. Han satsar på säkra kort. Det gäller både eleven Felicia Engström, 7, och Anita Ailinpieti som arbetar i matsalen.
Foto: Lotte Fernvall
Ser på barnen som gäster Fredrik Eriksson tycker inte att det är skolans sak att vänja barnen vid nya maträtter. Han satsar på säkra kort. Det gäller både eleven Felicia Engström, 7, och Anita Ailinpieti som arbetar i matsalen.
RELATIONER

För mycket pekpinnar.

För dålig service.

Det är två av förklaringarna till att eleverna får i sig för lite näring vid skollunchen.

I går avslöjade Aftonbladet att skolans lunch bara innehåller hälften av den energi barnen ska ha.

Det är det snåla kaloriinnehållet och de pyttesmå portionerna som barnen lägger för sig som ger det usla resultatet.

– Om det serveras populära rätter äter barnen mer, säger dietisten Annika Wesslén på Skolmatens vänner.

Det har Fredrik Eriksson, stjärnkock som engagerat sig ideellt i skolmaten på sina barns skola Johan Skytteskolan i Älvsjö, tagit fasta på.

– För att få barnen att lägga upp ordentligt med mat på tallriken serveras bara favoritmat med undantag för hamburgare och pizza.

Skolan behöver inte gå i spetsen för att införa nya rätter och nya smaker.

– Föräldrarna får stå för överraskningsrätterna. All ny mat är inte bättre.

Fredrik Eriksson betraktar skolmatsalen med en stjärnkrögares ögon.

– Jag ser barnen som gäster.

Till exempel tyckte han att det var bedrövligt att ha soptunnorna där överbliven mat skrapas ner mitt i matsalen. De är nu gömda bakom väggar. Och att barnen inte hade någon möjlighet att själva krydda sin mat var ju tokigt och därför finns det nu en väl tilltagen kryddhylla i anslutning till salladsbordet.

Försöker uppfostra

Förändringarna applåderas av Annika Wesslén.

– Jag var i England och tittade på skolmaten och även om maten inte alls var bra så har vi mycket att lära oss av deras servicenivå i matsalarna.

Richard Tellström är doktor i måltidskunskap.

– Det finns ett stort inslag av uppfostran kring skollunchen. Lärarna sitter med och har synpunkter på vad eleverna äter eller inte äter och hur de äter, säger han.

– Vid en viss ålder, säg tioårsåldern, blir det norm att inte tycka om skolmaten. Den som säger att maten är god då förlorar social status.

Kräver samma mat hemma

Skolmaten har betydelse för våra framtida matvanor.

– I skolan tränas man att tycka om den industritillverkade matens kryddning och konsistens. Sedan kräver barnen ungefär samma matupplevelser hemma. Starka familjer kan stå emot kraven men det har visat sig att exempelvis invandrarfamiljer anpassar sin mathållning efter vad barnen äter i skolan.

Barnens favoriter

Så fick han barnen att äta:

Läs mer: