”Livet har mening även utan barn”

Catrin och Johan Fock gjorde 8 IVF-försök utan att lyckas

RELATIONER

Catrin Fock hade alltid förutsatt att hon en dag skulle bli mamma. När hon träffade Johan visste hon att hon hade hittat en pappa till sina framtida barn.

Men Catrin visade sig vara steril, och hon och Johan blev aldrig föräldrar.

– I dag lever vi ett rikt och bra liv. Men då och då sticker det till i hjärtat. Att jag inte fick bli mamma är en sorg jag har lärt mig leva med.

Gott liv För Catrin och Johan Fock var det ett lyckokast att köpa hus utanför stan. ”Idag umgås vi mycket med våra grannar, både barnfamiljer och par som oss själva”, berättar Catrin.
Foto: Robin Nordlund
Gott liv För Catrin och Johan Fock var det ett lyckokast att köpa hus utanför stan. ”Idag umgås vi mycket med våra grannar, både barnfamiljer och par som oss själva”, berättar Catrin.

Utbilda sig, börja jobba, träffa den rätta, få barn – ungefär så tänker sig de flesta livet, i valfri ordning.

Det gjorde Catrin Fock, 46, också och i många delar har livet blivit som hon tänkte sig.

Hon stortrivs som egenföretagare och hon har träffat precis rätt man i maken Johan, 45. De träffades 1986, gifte sig tre år senare och kort därefter bestämde de att det var dags att börja försöka få barn.

Catrin visste redan då att det skulle vara svårt för henne att bli gravid det vanliga sättet.

– Innan jag träffade Johan hade jag haft både äggstocksinflammationer och massor med cystor på äggstockarna. Jag hade opererats för detta och då hade läkarna varnat mig för att min fertilitet kunde bli nedsatt.

Ställde sig i kö

Hon hade tagit till sig varningarna och med intresse läst om provrörsbefruktningar (IVF), som då var en relativt ny teknik och där Sahlgrenska i Göteborg var bäst i landet. Trots att hon då fortfarande var singel så ställde hon sig i kö för IVF-behandling där – kötiden var då 6-7 år.

Detta förklarade hon för Johan, som tog beskedet med jämnmod.

– Jag är så oerhört tacksam över att ha träffat en man som Johan. Han kan ju få barn, det är mig det är fel på. Hans släkt dör ut med honom, men han gillade läget.

I början av 1990-talet – ”jag kommer faktiskt inte ihåg precis när, den här tiden är som ett töcken för mig” – genomgick paret Fock den första IVF-behandlingen. De kom sedan under 90-talet att göra åtta behandlingar. Ingen fungerade. De befruktade äggen som fördes in i Catrin ville inte fästa i livmodern. Ingen vet varför.

– Det kändes väldigt högtidligt varje gång äggen fördes in, just då visste jag att jag var gravid. Det var en underbar känsla.

– Varje gång det inte blev något var besvikelsen avgrundsdjup.

Öppna med problemet

Medan paret Fock kämpade för att bli gravida så pågick livet runt omkring dem som vanligt. De försökte också leva så vanligt som möjligt, jobbade och umgicks med vänner.

– Det funkade oftast bra, vi har ett rikt liv. Det var bara ibland som paniken liksom högg till i mig, ”det kommer inte att funka”, berättar Catrin.

Inför familj och vänner var de helt öppna med sina problem. Samtidigt som det var skönt att inte behöva dölja något så hade det också nackdelar.

– Vi fick många välmenande råd som ofta var rätt orimliga och kostsamma. Ibland ville man fösa ihop oss med andra par som hade samma problem men det ville vi inte; vi orkade faktiskt inte med några andra än oss själva.

– Det gör inte ont när någon frågar om jag har barn. Däremot gör det ont när jag märker att någon försöker ”skona” mig, tror att jag inte vill hålla i en bebis, att jag inte vill umgås med barn eller när någon tvekar över att berätta att de är gravida. Jag har aldrig missunnat någon annan att få barn bara för att jag själv inte kan.

Relationen tog stryk

Efter åtta IVF-försök gav paret Fock upp tanken på att bli föräldrar. De var då så trötta och emotionellt slutkörda att de inte orkade ladda om igen. Av samma skäl ville de inte heller adoptera.

– Processen du måste gå igenom för att få adoptera är väldigt tuff. Vi orkade helt enkelt inte med den.

Relationen mellan Johan och Catrin hade också tagit stryk. Hormonbehandlingen som Catrin genomgick hade ett högt pris.

– Tänk dig själv att leva med någon som nästan alltid är deppig, retlig, saknar sexlust... Även om det är kvinnan som genomgår den medicinska behandlingen så är den väldigt tuff för mannen också, det kan Johan intyga. Jag var ett hormonmonster.

– Det är heller inte så bra när man inte längre älskar med varandra, utan bara ”gör barn”. Det är ju inte särskilt sensuellt.

Två krascher

De höll ihop så länge de kämpade för att få barn – men sedan de slutat försöka har de lämnat varandra, två gånger.

– Det var två rejäla krascher. Den underliggande orsaken tror jag var det här med barnet som aldrig kom.

Psykolog eller parrådgivare är inget som erbjuds par som går på IVF-behandling, och det tycker Catrin Fock är synd.

– Insikten att man aldrig kommer att få bli förälder måste man bearbeta, och de allra flesta behöver hjälp med det. Man behöver hjälp med hur man ska gå vidare med sina liv.

Men efter att ha gjort slut och separerat så har Johan och Catrin ändå hittat tillbaka till varandra.

– Jag kan inte säga vad det var, det var bara som ett uppvaknande, ”det är klart att det är vi”, liksom. Vi har gått igenom så mycket tillsammans, som ingen annan kan förstå än just vi två.

Köpa hus ett lyckokast

Catrin och Johan har accepterat och kommit till ro med att de aldrig kommer att få barn. De har gått i terapi för att komma vidare och idag har de ett rikt liv som de trivs med. Ett lyckokast var att lämna Stockholms innerstad för en villa i en bit ut.

– För fem år sen insåg vi att man ju kan bo i hus även om man inte har barn. Det har faktiskt givit våra liv en ny dimension, vi älskar vårt hus.

De har många vänner i olika åldrar – och det finns många barn i deras liv.

– Jag älskar verkligen barn. Vi har tio syskonbarn mellan 6 och 26 år och vi lånar ofta hem något av dem. Jag brukar säga att vi inte är barnlösa, men däremot har jag aldrig fått uppleva att få bli mamma.

– Jag kan bli skitarg när någon säger ”att ha barn är meningen med livet”. Det är klart att barn i sig är meningen för annars dör ju människosläktet ut. Men mitt liv är inte meningslöst bara för att jag inte har egna barn.

Catrin och Johan Focks råd till andra som försöker få barn

Läs också

Mer om ofrivillig barnlöshet

Ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär vart tionde par i Sverige. Det finns hjälp att få, till exempel IVF (provrörsbefruktning) eller så kan man adoptera. Men om storken ändå inte kommer – hur går man vidare då?

Anna Andersson