Startsidan / Wendela / Familj

Skolan som lär av Astrid Lindgren

– mitt i Ukraina ligger en liten bit Bullerbyn

Foto: Erik Mårtensson

Poltava. Mitt i ukrainska Poltava ligger en liten bit Bullerbyn. Det är skolan Parostok som tagit Astrid Lindgren som förebild för hur barn ska leva, lära och växa upp. Hos henne fann vi humanism, livsglädje och pedagogik, säger skolans rektor Elena Kramareva. Här kan man möta såväl Pippi som Ronja och Mio i korridoren.

För oss svenskar förknippas väl Poltava mest med det förödande slag som 1709 innebar slutet för det svenska stormaktsväldet.

Slaget är förstås stort även i Poltava, men här vet man mer om Sverige än bara det.

Parostok ligger i stans utkant, med utsikt mot ett öppet fält med skog vid horisonten.

Utsidan ser föga märkvärdig ut jämfört med andra byggnader i närheten, mest lite öststatstristess av den klassiska sorten.

Så mycket trevligare att komma inomhus och möta den brusande, översvallande och entusiastiska rektorn Elena Kramareva.

– Tvätta händerna, säger hon och pekar på ett tvättställ. Vi har lunch nu.

Hon är smal, rödhårig och pratglad. Medan vi talas vid dirigerar hon eleverna som kommer in och äter i omgångar. De passar dessutom upp oss vid bordet.

I dag bjuds det först på ärtsoppa och sedan på kött och potatis serverat i små lerkrukor.

– En del mat görs på plats, annan kommer utifrån, säger Elena. Bland svenska favoriter finns köttbullar, sill och potatis.

Startade egen skola

Skolans historia började på universitet i Poltava för flera år sedan.

– Vi var tio lärarstudenter som höll ihop och bestämde oss för att försöka arbeta tillsammans, säger Tatjana Dmitrenko som var med. Jag hade själv en liten dotter och ville ha en liten, bra skola åt henne.

Men att hitta en skola där de kunde arbeta allihop visade sig vara svårt.

– Så vi lärarstudenter bestämde oss för att starta en egen, berättar hon.

Resultatet blev föreningen Academia och skolan Parostok, som betyder planta.

– Vi ville att det skulle vara en humanistisk skola och letade förebilder hos Montessori och i Waldorfpedagogiken, fortsätter Tatjana Dmitrenko.

Det här var för 15 år sedan och skolan bestod av en enda klass.

Läsning var viktigt och en av de få böcker de hade var ”Alla vi barn i Bullerbyn” i rysk översättning.

– Vi hade bara ett exemplar, men gjorde kopior, fortsätter Tatiana och visar hur det såg ut.

– Hos Astrid Lindgren fann vi det vi sökte i form av humanism, pedagogik och attityd till barn. Hon gav barn rätten till ett eget liv, rätten att leka och ha roligt, men också den att hantera allvarliga problem.

– Nu har vi läst alla av hennes böcker som finns översatta till ryska eller ukrainska, tillägger hon. De är vackra sagor, men med stor psykologisk insikt.

I dag har skolan 70 elever från 6 till 18 år och 19 lärare.

– Men de flesta lärarna är bara timanställda och delar sin tid här med andra skolor, säger Elena Kramareva.

Dyr skola

Det är ingen billig skola. Eleverna betalar 800 hryvna – ungefär lika mycket i kronor – i månaden för att gå där.

Då ska man veta att medelinkomsten i landet ligger på drygt motsvarande 6 000 kronor i månaden.

– Men en tredjedel av eleverna går här på stipendier, säger rektor Elena. Plus att lärarnas egna barn förstås studerar gratis.

Av de tio lärare som drog igång verksamheten är nio kvar.

Oleksiy ”Alex” Gajevyj, 17, visar oss till skolans eget Astrid Lindgren-museum. Här finns dockor, bilder och olika tillbehör som man förknippar med figurerna i Astrids böcker.

– Det mesta har vi gjort själva. Utom bilderna förstås, säger Alex.

Längst upp på en hylla ligger något som mest liknar en tjock planka.

– Det är en planka, säger Alexander och ser förvånad ut över frågan. En sån som Emil använde för att krypa över från snickarboa till visthusboden!

– När man är mindre gillar man förmodligen Pippi och Karlsson på taket. Senare blir det mer Bröderna Lejonhjärta och Mio. Själv har jag alltid gillat Kalle Blomkvist.

100 ljus för Astrid

Ett foto drar till sig uppmärksamheten. Det föreställer en mängd tända ljus som bildar ett hjärta.

– En elev kom på idén till dagen när Astrid skulle ha fyllt 100.

Hjärtat du ser består av 100 ljus.

Skolan har firat Astrid Lindgrens födelsedag varje år ända sedan den grundades. Då, i november, kulminerar intresset kring henne och hennes böcker.

– När hon fyllde 89 ringde vi till henne, säger Elena Kramareva. En av våra elevers föräldrar jobbade på televerket och kunde hitta rätt telefonnummer åt oss. I efterhand har jag förstått att Astrid inte gillade att bli uppvaktad på sin födelsedag men inte kunde säga nej när det ringde barn från Ukraina till henne.

De fick aldrig tillfälle att träffa henne, trots tre resor till Sverige. När elever och lärare kom till Småland och Vimmerby första gången var Astrid redan död.

– Men vi lade blommor på hennes grav, säger Elena. Och några av barnen skrev brev till Nangijala.

Sverige klarade provet

Mötet med Sverige var spännande på mer än ett sätt.

– Jag var faktiskt lite orolig, säger Elena. Skulle Sverige motsvara våra förväntningar eller vara helt annorlunda än det Astrid berättar om.

Sverige klarade provet.

– Våra barn häpnade när de såg vuxna svenskar leka lekar som vi bara läst om, skrattar Elena. Som den där när två man sitter på en stång och bankar på varandra med säckar. Ukrainska vuxna leker inte. Ni däremot behåller ert barnasinne.

Svenskarnas relation till naturen är en annan sak som lärare och elever undrar över.

– Ni verkar älska den på ett annat sätt än vi, funderar Elena. Vi blev så inspirerade att vi åkte på en utflykt till en skog när vi kom hem till Poltava. Först städade vi i den, sedan lekte vi.

En som mötte den småländska storskogen med speciell nyfikenhet var Dasja, Darja Kurjatja, 12, en flicka som inte bara liknar filmversionens Ronja Rövardotter utan också identifierar sig med henne.

– Skogen var underbar, säger hon som kommer från den ukrainska steppen där det ibland är långt mellan träden.

– Men jag såg varken grådvärgar eller rumpnissar.

I skolans största lokal har alla elever samlats för att spela lite teater. Det blir ett avsnitt ur ”Mio, min Mio”, Emils kämpande med soppskålen och Pippi får besök av tjuvarna Blom och Dunder-Karlsson.

Söker svensklärare

Pippi spelas av Anastasia Kalenitjenko, 12, som inte verkar ha något emot att gå omkring i sin röda peruk och gula klänning även till vardags i stället för den strikta skoluniformen. Hon är också given när det blir omröstning om vem som är skolans Pippi Långstrump. Anastasia vinner före skolans rektor Elena som till sin egen förvåning och elevernas hörbara glädje också får några röster.

Mänskligt att döma borde alla inblandade vara rätt trötta på Astrid Lindgrens figurer efter 15 års närkontakt.

– Ah, vi gör annat också, säger Elena. Vi har till exempel gjort stora projektarbeten om Alfred Nobel och Carl von Linné. Förutom det som lärs ut på alla ukrainska skolor. Nu har vi haft omröstning bland föräldrarna och bestämt att försöka få igång undervisning i svenska också. Vi har haft volontärer här från Sverige och söker nu svensklärare.

Göran Svedberg
Följ wendela