Könsfördomar påverkar skolresultat

Fördomar om att matte och naturvetenskap främst är "manliga" ämnen påverkar elevernas prestationer – till flickornas nackdel

RELATIONER

Medvetna och omedvetna fördomar om att matte och naturvetenskap främst är en manlig domän påverkar ungdomars prestationer i ämnena, till flickornas nackdel.

Det visar en internationell studie om hur stereotypa könsuppfattningar styr resultaten i skolan.

Ett internationellt forskarlag där forskare från Uppsala universitet ingick har undersökt hur bland andra orden man och kvinna kopplas till naturvetenskap och humaniora.

Forskarna har utnyttjat ett datorbaserat test som mäter omedvetna associationer, stereotypa uppfattningar och fördomar genom att jämföra hur snabbt personen kan sortera vissa kombinationer av ord och bilder.

Deltagarna uppmanades att intuitivt, utan att tänka efter, koppla ihop ord som representerar kön – han, son och pappa och hon, dotter och mamma – med naturvetenskapliga ämnen som matte, fysik, kemi och biologi och med humaniora som konst, historia, samhällsvetenskap och litteratur.

Påverkar skolresultat

I genomsnitt sju av tio kopplade snabbare ihop män med naturvetenskap, enligt testerna på närmare 300 000 människor i 34 länder.

Något överraskande gjordes den associationen av ungefär lika många kvinnor som män, visar studien som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

– På motsvarande sätt kopplade deltagarna fler kvinnor än män till humaniora, säger Nazar Akrami vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Forskarna har följt upp studien genom att jämföra pojkars och flickors resultat på de nationella proven i matte och naturvetenskapliga ämnen i årskurs 8 eller motsvarande. De fann att den stereotypa uppfattningen om att främst män kopplas till naturvetenskap klart slår igenom i skolresultaten.

– Det finns ett tydligt samband. Ju starkare koppling mellan män och naturvetenskap, desto större skillnad mellan pojkarnas och flickornas resultat i matematik och naturvetenskap, till flickornas nackdel, säger Nazar Akrami.

Svårt att förändra

Forskarna anser att de sker en ömsesidig förstärkning – könsfördomarna ger vissa provresultat samtidigt som provresultaten håller liv i de stereotypa könsuppfattningarna.

Kopplingen mellan män och naturvetenskap var starkast i Kina, men Sverige hamnade också högt på listan, en bit högre än mitten, i den första delen av studien. I den andra, där man jämför med ungdomars skolresultat, låg Sverige ungefär i mitten.

Det är enligt Nazar Akrami svårt att ändra på inrotade fördomar och sätt att tänka kring könsroller – våra medvetna och omedvetna fördomar, stereotypa uppfattningar och associationer påverkar oss mer än vi själva inser.

– Allt i minnet kopplas logiskt utifrån våra associationer och erfarenheter som länkar mellan olika saker. De flesta tycker inte själva att de kopplar ihop män och naturvetenskap, men de gör omedvetna associationer som de tagit in från olika håll, säger han.

Omedvetna associationer

Så även om en person bestämmer sig för att inte se naturvetenskap som en manlig bastion så gör det undermedvetna det svårt att ändra på den stereotypa könsuppfattningen.

– De omedvetna associativa nätverken är svåra att radera, man kan inte radera länkar ur minnet eftersom vi behöver all information. Det är lika viktigt för människan att minnas som att glömma, säger Nazar Akrami.

Det räcker enligt Akrami inte med att försöka förändra egna och andras uppfattning om könsrollerna i samhället, man måste också förändra den verklighet vi lever i.

– Vi behöver göra något åt verkligheten så att vi inte tänker så här, och även se över hur proven i skolan är konstruerade och fungerar.

TT