Skolbarnen får för lite näring

Lunchen är kalorifattig och eleverna äter för lite

1 av 5 | Foto: Björn Lindahl
Herman Jörnung tar för sig av fiskgratängen på Vallatorpsskolan i Täby.
RELATIONER

Svenska skolbarn får för lite näring. Det visar Aftonbladets egen undersökning. I flera fall ger skolmaten mindre energi än bantningsmat.

Under hösten samlade Aftonbladet in skolmat från tio skolor i hela landet. Vi förvarnade inte skolorna utan kom oanmälda.

De tio provportionerna analyserades sedan av laboratoriet Analycen. Resultatet: i flera fall låg kalori- och fettmängden under vad Weight Watchers bantningsmat innehåller.

Bara tre skolluncher nådde upp till de kalorinivåer som Livsme­delsverket anser att eleverna behöver till lunch för att orka prestera.

Små portioner

Men för att få i sig de kalorierna krävs att barnen äter tillräckligt stora portioner.

På samtliga skolor vi besökte lade eleverna själva för sig av maten och kunde bestämma hur mycket mat de ville ha.

Livsmedelsverkets riktlinjer anger portioner i storleksordningen runt 400 gram upp till ett halvt kilo för ett barn i tioårsåldern.

Frysta eller kylda färdigrätter för vuxna brukar ligga mellan 350 och 400 gram.

Dessutom räknar Livsmedelsverket med att barnen förutom själva lunchmaten inklusive grönsaker också äter en smörgås och dricker ett glas mjölk.

Rätt bastant lunch för en mellanstadieelev och knappast vad vi såg på tallrikarna ute i skolmatsalarna.

Vägde maten

För att få svar på frågan hur mycket barnen egentligen äter av maten vägde vi 300 portioner mat som barnen själva lagt för sig i matbespisningen.

Vår invägning av 100 portioner vardera på låg-, mellan- och högstadiet visar att snittportionen är liten:

Lågstadiebarnen lägger för sig 168 gram.

10–12-åringarna tar 207 gram.

På högstadiet äter man 281 gram.

Alltså långt, långt mindre än vad tallrikarna borde innehålla.

Stress och buller

– Man måste fråga sig: Om skolbarnen inte äter skollunchen, vad äter de då? Man kan ju misstänka att det blir läsk och chokladboll i kafeterian på eftermiddagen, säger Annika Wesslén, dietist på Skolmatens vänner. Hon skulle vilja se tvingande kvalitetskrav på skollunchen.

– Att äta i skolmatsalen ska vara som att gå på vilken restaurang som helst. Varför kan man inte servera mjukt bröd varje dag? Och vilken restauranggäst skulle vilja sitta en halvmeter från en avfallshink där andra lunchgäster skrapar ner sin överblivna mat?

Under sina egna undersökningar av skolmaten har Annika Wesslén träffat otaliga elever som klagar på bemötandet, stressen och bullret.

– Det måste finnas en anledning till att barnen inte får i sig den mat de behöver.

Mera fett

För att ge skolbarnen tillräckligt med energi och en lunch att klara sig på utan att ta till onyttiga mellanmål borde maten ha mycket högre kaloriinnehåll.

Mer kalorier utan att öka portionerna betyder mer fett. Vissa av rätterna i vår undersökning var mycket magra med bara 2 procents fett.

– När man serverar populära rätter ökar portionsstorleken. Nu är jag lite cynisk, men jag undrar om man ibland medvetet satsar på mat som eleverna inte tycker om för att spara pengar, säger Annika Wesslén.

Kalorisnålt straffar sig

– Övervikten bland barn och ungdomar är ett jätteproblem och med skollunchen finns det en stor möjlighet att göra något. Men inte genom att spara in på kalorier där, för det straffar sig genom att eleverna inte blir mätta utan äter onyttiga mellanmål.

Karin Ahlborg