Lärarna tar inte mobbningen på allvar

Stora brister i arbetet mot mobbning i skolorna

Foto: Foto: Colourbox
RELATIONER

Glåpord, slag och sparkar. Ensamhet. Många lärare tar inte mobbning på allvar och har ingen koll på elevernas vardag. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen.

”Det är inte alltid man vågar berätta att det inte är på skoj. Lärarna verkar inte vilja att det ska vara på allvar.”, säger en elev i Skolinspektionens granskning.

”När pojkarna knuffar eller retar och slår oss säger lärarna att de bara är kära i oss. Det får ni stå ut med.”, säger en annan.

Av Skolinspektionens nya granskning som släpptes i dag framkommer att lärare sällan tar mobbning på allvar.

– En del lärare säger att elever väljer själva om de ska bli utsatta genom det sätt de klär sig, sina åsikter och sin religion. Andra säger att det bara är skoj, säger Anna Wide, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Mycket allvarligt

Hon ser mycket allvarligt på detta.

– Eleverna får lära sig att det här är en del av vardagen och något man inte behöver bry sig om. Följden blir att de inte tar sig själva på allvar och inte reagerar när kamrater blir utsatta, säger Anna Wide.

50 grundskolor har granskats och så många som 49 stycken har brister i arbetet mot kränkande behandling av barn, enligt Skolinspektionen. På en del skolor förekommer fysiskt våld, trakasserier och hot dagligen. Anna Wide är noga med att poängtera att de skolor som valts ut är kända för att ha problem med kränkning och trakasserier. Resultatet är därför inte generellt för alla skolor i Sverige.

– Problemen förekommer i alla skolor men sekvensen är högre i de här skolorna, säger hon.

Mobbas på schemafri tid

Eleverna vid dessa skolor upplever sällan att de kan lita på lärarna. De känner att lärarna inte vill se vad som försiggår.

Många av de mobbade eleverna som intervjuats i granskningen skulle aldrig drömma om att be lärare om hjälp. De tror att det blir ännu värre om de ”tjallar för läraren”.

Just därför poängterar Skolinspektionen hur viktigt det är att lärare är uppmärksamma och finns på plats. Vanligast är nämligen att elever mobbas på schemafri tid – raster, lunch eller i omklädningsrummet till gymnastiken. De skolor som har personal på plats under schemafri tid är också de skolor med bäst klimat. "De ser ju allt vi gör", säger en elev.

”Ser inte kopplingen”

Undersökningen visar också att fler än åtta av tio skolor saknar eller struntar i att använda likabehandlingsplanen – en strategi för hur personalen på skolan ska arbeta mot mobbning. Enligt skollagen och diskrimineringslagen är grundskolor skyldiga att ha en likabehandlingsplan. Planen ska följas upp och förnyas årligen.

– En del skolor ser inte kopplingen mellan likabehandlingsplanen och arbetet mot mobbing. Det ser det bara som något byråkratiskt, ett papper man måste lämna in och struntar i det, säger Anna Wide.

De 49 kritiserade skolorna måste återkomma till Skolinspektionen med svar om åtgärder inom tre till fyra månader.

FAKTA

Resultat från mobbningsrapporten

Trakasserier och kränkande behandling förekommer i skolorna.

Det förekommer att vuxna på skolan trakasserar elever och kränker dem.

Skolor klarar inte alltid att få stopp på kränkande behandling och trakasserier.

Eleverna har inte alltid fått kännedom om vad lagen säger om kränkande behandling och trakasserier.

Trakasserier och kränkande behandlingtas inte på allvar på vissa skolor.

Vuxna på skolan agerar inte tillräckligt förtroendeingivande.

Vuxna på skolan tar inte reda på när problem uppstår.

Det finns alldeles för få vuxna på elevernas lektionsfria tid. Rastvaktssystem fungerar inte.

Kamratstödjare får inte ersätta vuxna.

Värdegrundsarbetet är inte en del i skolans vardagliga arbete och saknar aknytning till elevernas vardag.

Likabehandlingsplan saknas eller används inte.