Nyfödda väger allt mindre

Nyföddas födelsevikt har ökat hittills under 2000-talet – men nu blir bebisarna mindre igen

RELATIONER

De nyfödda väger allt mindre.

Och det föds färre barn på över 4,5 kilo.

– Det är glädjande eftersom det kan vara bekymmersamt med hög födelsevikt, både för mamman och barnet, säger professor Sven Cnattingius.

Under 2000-talet har det kommit flera larmrapporter om ökande födelsevikt.

Allt större mammor har fött allt större barn – med ökade risker för skador för båda under förlossningen.

Men de senaste åren har någonting hänt.

Enligt Socialstyrelsens siffror har den genomsnittliga vikten på ett nyfött barn minskat, liksom andelen stora barn, över 4,5 kilo.

– Jag är lite förvånad. Men på frågan varför blir jag svaret skyldig, säger Sven Cnattingius, professor vid Karolinska Institutet.

Mammors ökande vikt en av orsakerna

När han mellan 1992 och 2001 studerade födelsevikten hittades två faktorer som gjorde att bebisarna blev allt tyngre.

Det ena var mammornas ökande vikt och det andra minskat rökande.

– Att rökningen minskade är självklart bra. Men det drog tillsammans med mammornas ökade vikt upp födelsevikten på barnen.

Men några enkla förklaringar till trendbrottet finns inte.

– Mammorna har inte blivit smalare. Jag tror det är andra faktorer än vikt och rökning. Kanske har man blivit bättre på att behandla graviditetsdiabetes, som är en riskfaktor, säger Sven Cnattingius.

Vanligare med igångsättning

Enligt Socialstyrelsen har det blivit vanligare med igångsättning av förlossningar. Det skulle kunna bidra till sjunkande medelvikt genom att det förkortar förlossningens längd. Men inte heller det tror Sven Cnattingius är hela svaret.

– Igångsättning görs av många olika orsaker, bland annat högt blodtryck under graviditeten. Det finns inte någon policy att göra det för att barnen inte ska bli stora.

Istället tror han att man ska titta på ursprunget hos mödrarna.

– Det förändras hela tiden vilka invandrargrupper som kommer hit. Men de kommer nästan alltid från länder med en lägre födelsevikt, säger Sven Cnattingius.

FAKTA

Hög födelsevikt kan ge hälsorisker

Hög födelsevikt ger ökade risker för skador – både på mamman och barnet – vid förlossningen.

Dessutom löper stora barn ökad risk för hälsoproblem som vuxen. Det gäller framför allt övervikt – och de hälsorisker som följer med det.

Men barnläkaren Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet visade i sin doktorsavhandling att det inte bara handlar om vikten – utan också längden.

– De som var tunga men inte långa hade en ökad risk att vara överviktiga som vuxna, säger Fredrik Ahlsson.

Han påpekar att man alltid också måste ta hänsyn till tiden. Om ett barn föds två veckor för sent är det rimligt att det väger mer än ett barn som föds efter 40 veckor, som är den ”normala” graviditetslängden.

Fler överviktiga mammor

Andelen kvinnor med övervikt eller fetma – BMI på 25 eller mer – vid inskrivning vid mödrahälsovården har ökat från 27 till drygt 36 procent mellan 1993 och 2008.

Enligt Socialstyrelsen har ”igångsättning” av förlossning ökat från 8 procent 1993 till 13 procent år 2007.

Så mycket väger en nyfödd

3505 gram var den genomsnittliga vikten för en nyfödd 2008.

Pojkarna vägde i snitt 3564 gram och flickorna 3441 gram.

Medelvikten har ökat sedan sedan 70-talet. Men sedan början 2000-talet har den sjunkit något igen.

Andelen stora nyfödda (över 4,5 kilo) har följt ungefär samma kurva. Under 1970- och -80-talen vägde mellan 2,7 och 3,1 procent av de nyfödda över 4,5 kilo. Åren 2000 till 2002 var andelen 4,4 procent. Sedan dess har relativt sett färre stora barn fötts; 2008 vägde 3,6 procent över 4,5 kilo.

(Källa: Socialstyrelsen)